Mitt solcellsprojekt (scherman.nu/solceller/) senast uppdaterat 2016-12-04

Snabbfakta:

32 tunnfilmsmoduler = 39,3 m²

nominell effekt 5,44 kW

beräknad årsproduktion 5700 kWh
(verklig årsproduktion återstår att se)

taklutning 27º
orientering 171º (kl 12:45 sommartid)
Mölndal ca 60 meter över havet

Kurvan visar hur nettoförbrukningen minskar sedan installationen årsskiftet 2015/2016.



När Du klickar på en flagga öppnas en ny flik med en maskinöversättning .
För att byta språk igen återgå först till webbläsarens ursprungliga flik.

Innehållsförteckning

1 Bakgrund
2 Planering
2,1 Val av solcellstyp 2.2 Orientering, Layout och skuggning
3 Offerter
4 Val av leverantör
5 Myndigheter och elleverantörer
5.1 Byggnadsnämnden 5.2 Länsstyrelsen 5.3 Nätägaren 5.4 Skatteverket 5.5 Energimyndigheten 5.6 Elleverantör och köpare av överskottsel
6 Solpanelerna 6.1 Allmänt 6.2 Montering 6.3 Materialkonflikter 6.4 Planhet 6.5 Hållfasthet 6.6 Åskskydd
7 Kablage 7.1 DC 7.2 AC 7.3 Jordning 7.4 Signalkablage
8 Växelriktaren 8.1 Allmänt 8.2 Installation 8.3 Insidan 8.4 Multifunktionsreläet 8.5 Kylning
9 Elmätaren
10 Personsäkerhet
10.1 Skyltar 10.2 Elsäkerhet för nätägaren 10.3 Elsäkerhet vid brand 10.4 Snöras 10.5 Stormvindar
11 Styrning och insamling av data
11.1 Sunny Explorer 11.2 SMA Connection Assist 11.3 SMA Sunny Portal 11.4 Solar-log
12 Statistik 12.1 Elproduktion / prestanda 12.2 Elförbrukning
13 Försäkringar
14 Underhåll

15 Ekonomi
16 Utbildning och mer information
17 Terminologi / Ordlista

Välkommen!
Du som hittat hit är troligen intresserad av solenergi. Kanske har Du redan någon form av solenergianläggning, eller så funderar Du på att skaffa en.

Här nedan har Du vår historia. Jag har dokumenterat den mest för min egen skull – man glömmer så lätt.

Min största lärdom var att det var mycket fler detaljer att tänka på än jag kunde ana. Men inget var oöverstigligt och resultatet blev bättre än jag väntat – både vad gäller tidsplan, ekonomi, prestanda och utseende.

Har Du inte redan gjort det så rekommenderar jag även ett besök på Bengts nya villablogg
Notera även att i texten nedan finns mängder med länkar till ytterligare information.

För att vara säker på att Du ser den senaste versionen bör Du klicka på webbläsarens uppdateringssymbol.

/ Per Scherman (Klicka på mitt namn om Du vill komma i kontakt med mig)


1 Bakgrund

Vårt hus byggdes 1984 och är tämligen välisolerat.

I oktober 2000 deltog jag i en studiecirkel ”Bygg din egen solfångare”. Det resulterade i att vi 2001 slängde ut vår 17 år gamla ineffektiva frånluftsvärmepump inklusive sönderrostad varmvattenberedare. Vi ersatte den med två solfångarpaneler på totalt 7 m². Eftersom vi bor i ett hus utan källare finns det inte plats för en större ackumulatortank utan vi fick klämma in en tank på 300 liter i ett städskåp i tvättstugan. Systemet har dock fungerat utan problem i över 15 år och bidragit med större delen av vårt varmvattenbehov under sommarhalvåren.

I frånvaro av frånluftsvärmepump ledde vi ut den begagnade ventilationsluften till vårt växthus vilket medförde att det blev frostfritt.

Huset har direktverkande el.. Vi har kvar de ursprungliga radiatorerna, men 2006 kompletterade vi med smarta digitala termostater från Iqtherm. Systemet medför att rumstemperaturen kan styras på en tiondels grad när. Vi installerade även en strömbegränsare på 16 A i elcentralen.
När strömmen i någon fas överstiger 16 A bryts strömmen till radiatorerna i en sekund. Termostaterna från IQtherm väntar då ett slumpmässigt antal minuter innan de släpper fram ström till respektive radiator. Efter ett tag har åter samtliga radiatorer fått ström såvida inte strömtaket på 16 A åter passerats. Så börjar processen om igen, men p.g.a. slumpen startar radiatorerna i en annan ordning. På så sätt värms hela huset upp jämnt med maximalt utnyttjande av de tillgängliga 16 A.
Med detta system kunde 2007-02-27 vi sänka huvudsäkringarna från 20 A till 16 A och fick därmed en lägre nätkostnad.

Leverantör: Polarpumpen

I oktober 2007 installerade vi en luft-luft-värmepump i husets nedervåning.
På grund av husets mekaniska ventilationssystem spred sig dock inte värmen till övervåningen. Därför kompletterade vi i juni 2008 med en luft-luft-värmepump även i husets övervåning.

Värmepumparna klarar att värma upp huset nästan helt och hållet, men vid köldknäppar griper den direktverkande elen in precis så mycket som behövs och inte mer.

2009-03-06 bytte Mölndal Energi elmätaren till en typ som kunde fjärravläsas.

I oktober 2015 frågade en granne om vi inte funderat på att skaffa solceller. Det sådde ett frö som snabbt började gro.

P4 Gbg 2016-04-18 (radioprogram)

Det här är en närbild ur Mölndals solkarta.
Man kan zooma in på sitt hus och klicka på det och få information om hur ”soligt” läge man har.

Tänk dock på att solkartan inte tar hänsyn till eventuell skuggande vegetation.

Prova att klicka på kartan till vänster!

Bengts nya villablogg hittar Du länkar till fler solkartor.

2 Planering

2.1 Val av solcellstyp

Det finns ett antal typer av solceller. Grovt kan de delas in i

a) monokristallin kisel

Välbeprövade men fula.

Skuggkänslig. Panelen består ofta av tre parallellkopplade cellpaket.
Panelen till vänster består av tre vertikala cellpaket med 20 seriekopplade celler i varje. Om endast en cell i panelen skuggas minska panelens effekt därför med upp till en tredjedel.

En horisontell skugga som går tvärs över panelen sänker panelens effekt drastiskt.


b) polykristallin kisel

Lite väl blå.

Skuggkänslig på samma sätt paneler med monokristallint kisel.

c) tunnfilm CIS/CIGS

Klart snyggast och miljövänligast.

Panelen till vänster har seriekopplade smala vertikala celler som går hela vägen från panelens överkant till dess underkant.

CIS/CIGS-panelen är minst skuggkänslig och fortsätter att producera el trots påverkan av skugga och effektiviteten minskar endast med den andel av panelen som är skuggad (förutsatt att skuggan inte är vertikal och täcker en cell i hela dess längd.)


Observera att när Du söker information på nätet om tunnfilm är risken stor att Du hittar gammal information.
Utvecklingen går snabbt och verkningsgraden hos tunnfilmspaneler har ökat markant de senaste åren.

Några länkar:

Futura Energi: reklamblad.
Solar Frontier: reklamfilm.
SP: Jämförande provning av Nätanslutna solelsystem 2014
SR Skola 2015-06-30: Den energigivande solen (Video)





2.2 Orientering, Layout och skuggning


Huset vetter 9 grader öster om syd, dvs. azimut är 171 grader.

Avståndet mellan vindbrädornas täckplåtar är 8100 mm.

Avståndet mellan nockpannorna och takets nederkant är
6000 mm.

I takets övre vänstra del fanns en ventilationsskorsten för spisfläkten. Den flyttade vi sedan till det norra taket.

Utan att flytta skorstenen skulle vi bara få plats med 30 solcellsmoduler.

Skorstenen skulle dessutom orsaka skuggning på eftermiddag och kväll.




Utan skorstenen fick vi plats med 32 solcellsmoduler.

Bilden visar panelerna, växelriktaren och husets bottenplatta.

(De två skuggorna från panelerna har jag lagt till för att förstärka djupet i bilden.)

Som synes har jag lämnat en spalt i mitten. Syftet är att underlätta åtkomsten till kablaget vid både installationen och eventuellt framtida underhåll.

Vid klart himmel i december och någon vecka in i januari utsätts den nedre delen av taket tidvis under dagen för lite skugga.

Det är dessutom på den nedre delen av taket som snön ligger kvar längst.

För att minimera de negativa konsekvenserna av detta delade vi upp solpanelerna i två horisontella strängar A (orange på bilden) och B (gul på bilden).

Läs mer om skuggkänslighet i avsnitt 2,1 Val av solcellstyp ovan.

Solar Power World 2016-01-18: 4 small things solar installers can do to help with O&M



3 Offerter

Vi begärde in anbud från 12 tänkbara leverantörer.

Nedanstående är saxat från vår offertinfordran:

Huvudalternativet skall var den lösning ni anser vara mest lönsam för mig som kund med de förutsättningar och krav som framgår här nedan.

Offerten skall innehålla en realistisk bedömning av solelanläggningens toppeffekt och årsproduktion.

Offerten skall vara så detaljerad att det framgår hur priset påverkas om jag skulle vilja ändra det antal solceller ni föreslagit.

Offerten skall inkludera kostnader för byggnadsställningar och/eller lift om ni anser sådant behövs.

Om företaget tillhandahåller både konventionella solceller och tunnfilm skall pris anges för båda alternativen.

Optioner för olika avancerade styr- och registreringstillbehör inklusive utrustning för att uppfylla kravet för elcertifikat är önskvärda.

Tekniska specifikationer inklusive garantiinformation skall bifogas.

Förutsättningar:

Solpanelerna skall monteras på taket.

Taket lutar 27° och ligger rakt i söder.

Taket är enklast tillgängligt via en 2,7 m hög stege på husets baksida.

Taket består av 12 mm plywood klätt med betongpannor.

Takpapp saknas.

Takets mått är angivna i bilden nedan. (Se första bilden i avsnittet ”2.2 Layout” ovan)

230 V AC finns tillgängligt på vinden.

Växelriktaren skall monteras i tvättstugan som ligger i bottenplanet.

Längden på kablagets väg från insidan av taknocken till växelriktaren i tvättstugan är 12,4 m.

Kablaget kan klamras på vinden fram till 2 parallella 20 mm rör som löper ned till tvättstugan.

I tvättstugan kan kablaget klamras vidare till växelriktaren.

Längden på kablagets väg mellan växelriktaren och elcentralen är 6,0 m. Även här finns färdig kanalisation.

Fastighetens huvudsäkringar är på 16 A.

Nuvarande årsförbrukning är 11200 kWh.

Elanläggningen har 4-polig jordfelsbrytare.

Krav:

Växelriktaren skall vara dimensionerad för maximalt utnyttjande av takytan.

Förutom de prestanda och egenskaper som utlovas av de tekniska beskrivningarna för solelanläggningen skall följande krav också uppfyllas.

Anläggningen skall uppfylla alla gällande lagar och förordningar.

Anläggningen skall uppfylla alla krav som Mölndals Energi ställer för att anläggningen skall få anslutas till nätet.

Anläggningen skall uppfylla alla krav som If, Trygg Hansa, Länsförsäkringar och Skandia ställer för att villaförsäkringen skall gälla.

En person på max 75 kg skall med försiktighet kunna gå/krypa på solpanelerna när de är färdigmonterade utan att de tar skada.

Varje enskild solpanel skall kunna avlägsnas och återmonteras separat utan hjälp av lyftkran eller liknande.

Monteringen av solpanelerna skall vara sådan att inga läckor uppstår i taket.

Kabelgenomföringar skall vara sådan att inga läckor uppstår i taket.



4 Val av leverantör

Vi fick 9 offerter av mycket skiftande kvalitet och trovärdighet.

De flesta svarade inte på våra specifika krav i offertinfordran vilket gjorde det mycket svårt att helt objektivt jämföra offerterna.

Endast en leverantör kunde erbjuda tunnfilm (CIS)
De kunde dessutom erbjuda traditionella kristallina solcellspaneler.

Leverantören var Gothia Solenergi i Mölndal.

Valet föll på Gothia Solenergi för att

a) De verkade mest seriösa

b) De kunde leverera tunnfilmspaneler

c) Deras bud var mest prisvärt.

Tips: Försäkra Dig om att installationen ingår i priset. En snygg och hållbar installation kostar arbetstid. Det är inte bara snölaster man måste tänka på. Panelerna får inte flyga iväg när det stormar.

Läs mer om Gothia Solenergi i Mölndals-Posten 2016-09-15.




5 Myndigheter och elleverantörer

5.1 Byggnadsnämnden

I Mölndal behövdes fram till våren 2016 inget bygglov för solceller/solfångare om de monterades i takfallet, dvs inte stack upp från taket.
Numera är det lämpligt att kontakta byggnadsnämnden innan Du påbörjar installationen eftersom det inte längre finns någon generell befrielse från bygglov. (Byggnadsnämnden i Mölndal)

Beträffande Göteborg se GP 2016-04-21.

5.2 Länsstyrelsen

Man kan få ett statligt investeringsstöd till solceller.

Från och med 2015 är stödet 20% av installationskostnaderna.

Vi ansökte hos länsstyrelsen via Boverkets portal.

Det är smart att lämna in ansökan redan innan man färdigställt sin solelanläggning eftersom behandlingstiden är mycket lång. (Minst ett år!)

När man får investeringsstödet måste man betala tillbaka eventuellt erhållet ROT-avdrag för solcellsanläggningen.

Uppgifter om uppföljning ska årligen under tre års tid lämnas till länsstyrelsen på denna blankett. Den första uppföljningen ska ske ett år från det tillfälle då solcellsanläggningen togs i drift, och ska därefter ske med ett års intervall.


5.3 Nätägaren

I vårt fall är Mölndal Energi Nät AB nätägare.

När växelriktaren var ansluten till nätet (2015-12-17) gjorde vi en färdiganmälan till Mölndal Energi Nät AB.
Färdiganmälan skrevs på av en den elektriker vi anlitat för anslutningen.

Därefter (2016-01-14) satte Mölndal Energi Nät AB upp en ny elmätare som registrerar både konsumerad och producerad ström.


5.4 Skatteverket

5.4.1 ROT-avdrag

I väntan på det statliga investeringsstödet till solceller kan man få schablon-ROT-avdrag för arbete med solcellinstallationer. Enligt Skatteverket kan arbetskostnaden schablonmässigt beräknas till 30% av totalkostnaden.

Om och när man erhåller det statliga investeringsstödet måste dock ROT-avdraget betalas tillbaka.
Det innebär även att man måste lämna in en begäran om ändring av deklarationen.


5.4.2 Skattereduktion

För varje kWh man matar ut på nätet får man en skattereduktion på 60 öre.

Det förutsätter

a) nätägaren har satt upp en elmätare som registrerar hur mycket el man matar ut på nätet.

b) man har skrivit ett formellt brev till nätägaren och begärt att han skall skicka kontrolluppgifter till skattemyndigheten.

c) skattereduktionen inte är uppäten av ROT/RUT-avdrag.

Se även Bengts nya villablogg.


5.4.3 MOMS

Om man säljer sin överskottsel 2016 måste man vara momsregistrerad och betala den MOMS man fått vid försäljning av el vidare till Skatteverket.
Ansökan om momsregistrering görs på Skatteverkets blankett SKV4620. Blanketten måste skickas in med snigelpost eftersom e-tjänsten inte är anpassad för mikroproducenter.

Kravet på MOMS-registrering kommer dock försvinna 2017 !!!

OBS! Du som är MOMS-registrerad för försäljning av el bör snarast begära avregistrering för att slippa krångel 2017. Ange avregistreringsdatum 2017-01-01 eftersom det är först då d.en nya lagen börjar gälla.
Läs mer på Bengts nya villablogg.
Du kan göra avregistreringen på verksamt.se.
Logga in med BankId och klicka på raden om Din enskilda verksamhet.
Välj sedan "Om företaget".
Klicka på "Lägg till/ ändra eller avsluta registrering".
Resten klarar Du själv.



5.5 Energimyndigheten

Energimyndigheten hanterar elcertifikat och ursprungsgarantier”UG”.

Man ansöker om godkännande av anläggning för tilldelning av elcertifikat och ursprungsgarantier med hjälp av Energimyndighetens e-tjänster.

Välj ”Eugen: ansök, anmäl och deklarera inom elcertifikat- och/eller ursprungsgarantisystemet”.

Klicka på ”Inloggning”.
Klicka på ”Ansök om behörighet”.
Klicka på ”Ansök om behörighet för privatperson” … TBD


När Energimyndigheten beviljat ett Cesarkonto kontaktar de nätägaren och begär fortlöpande uppgifter om hur mycket el som anläggningen producerar. Detta ligger till grund för tilldelningen av elcertifikat.

Energimyndigheten har också publicerat en installationsguide för nätanslutna solcellsanläggningar.


5.6 Elleverantör och köpare av producerad överskottsel

Vi sökte råd på nätet och kontaktade några elleverantörer.

Vi fastnade för Göteborg Energi som erbjöd Nord Pool spotpris + 25 öre/kWh exklusive moms för den el vi matar ut på nätet.
Förutsättningen var att vi också köpte el från dem.

Vi valde fast elpris 72,5 öre/kWh inkl. skatt och moms. (3 år fr.o.m. mars 2016. Ingen årsavgift eller fakturaavgift.)
Fast pris på vintern verkade säkrast.
Fast pris på sommaren är väl inte optimalt, men vi räknar ju med att ha låg konsumtion då.



6 Solpanelerna

6.1 Allmänt



De 32 solpanelerna är från Solar Frontier är av typen SF170S.

Mått: 1,257m x 0,977m x 3,5 cm
Vikt 20 kg

Värden vid STC
Nominell effekt 170 W (138 W/m2)
Moduleffektivitet 13,8 %
Obelastad spänning 112 V
Kortslutningsström 2,2 A
Spänning vid nominell effekt 88 V
Ström vid nominell effekt 2 A

6.2 Montering


Solcellerna är mer effektiva desto kallare de är.

Det är därför fördelaktigt att ha ett fritt luftflöde under panelerna.

Vi fäste solpanelerna i ett ramverk av aluminiumprofiler från Schletter.

Placeringen i sidled bestämdes av takstolarnas lägen.
(Se mer om hållfasthet nedan.)

Notera skorstenen som måste flyttas.

De svarta profilerna fungerar ungefär som spåren i ett badrumsskåp som man sätter skjutbara speglar i.

De flesta tak är inte helt plana.
Om man låter ramverket följa taket kan det medföra att solpanelerna utsätts för snedbelastningar. Vidare blir det estetiska utseendet hos taket lidande.

Vi lade därför ner stor omsorg på att få ramverket plant med hjälp av passbitar av aluminium mellan de ljusa och svarta profilerna.

Ramverket fästs med solpanelfästen från Weland.
Det är den ”S”-formade delen på bilden till vänster.

Fästet skruvas fast i takets plywood med fyra träskruv samt en genomgående M6-skruv.



M6-skruven greppar en konsol på insidan av taket.

Konsolen i sin tur är fastskruvad i takstolen.
(Se bilden nedan)

För att minska korrosionsrisken jordade vi ramverket från insidan av taket. Det gäller att hålla alla kontaktytor så torra som möjligt.

Beträffande korrosion se avsnitt 6.3 Materialkonflikter.

Här ser vi hur solpanelfästet från Weland är fastskruvat i plywoodtaket med 4 träskruv samt en M6-skruv som greppar den underliggande konsolen som i sin tur är fäst vid takstolen.

Man ser också de två vagnsbultar som möjliggör justering så att läget i höjdled mellan betongpannorna blir optimalt.

Samma fäste sett från andra hållet.


December 2015

Vi försökte låta solpanelerna täcka en så stor del av taket som möjligt. Förhoppningen är att de underliggande betongpannorna aldrig skall behöva bytas.

Uppe till vänster syns ventilationsskorstenen för spisfläkten.

Den måste vi flytta till andra sidan taknocken.

Vi sköt panelerna åt sidorna så att de nådde ut till vindskivorna.

Vi fick då en spalt i mitten där vi samlade så många som möjligt av skarv- och grenkontakterna.

Beträffande kabeldragning på taket se avsnitt 6.6 Åskskydd.

Spalten täckte vi med solpanelsattrapper.

Attrapperna på bilden är dock inte färdiga. Tanken är att de skall täckas med glas.


Återstod att flytta skorstenen.


Och så var det gjort.
(2016-02-26)

6.3 Materialkonflikter

Solpanelerna har ramar av aluminium.
Ramverket som panelerna är fästade vid består av aluminiumprofiler.

Aluminiumprofilerna i sin tur är fästa mot varmförzinkade fästen.

Detta kan leda till viss oro om man betänker att den elektrokemiska potentialen för aluminium är -1,66 V och för zink är -0,76 V. Dvs. en skillnad på nästan 1 V.

Jag hittade dock en webbsida om elektrokemisk potential mellan ledande material .

Där kan man utläsa att i saltvatten angrips inte aluminiumlegeringarna i A5-serien av kadmium, krom och zink.
Zink tar däremot lite stryk och offrar sig.

Rostfritt stål är däremot aggressivt mot aluminiumlegeringarna i A5-serien.

Jag har dock ännu inte listat ut vilken aluminiumlegering som använts i mina profiler.

Se även vad Profilgruppen skriver.


6.4 Planhet

Vårt tak var inte så plant som solpanelleverantören räknat med. Killarna från Gothia Solenergi var dock mycket seriösa och tillverkade passbitar av aluminium som de monterade mellan de nedåtgående och horisontella profilerna.


6.5 Hållfasthet

Vårt tak består av 12 mm tjocka plywoodskivor som är spikade mot takstolarna (cc 120 cm). På plywooden är spikat konventionell läkt för betongpannor. Eftersom plywooden sviktar märkbart vid punktbelastning bestämde jag mig för att ramverket skulle fästas så nära takstolarna som möjligt.

Solpanelfästet från Weland medger ju inte att fästet kan placeras hur som helst. Det ”slingrar” ju sig ner mellan två betongpannor och då bestämmer ju pannornas position i sidled var fästena kan placeras (se avsnitt 6.2 ovan).

Vi hade dock sådan tur att vi med hjälp av konsoler fick ett fullgott förband mellan solpanelfästena och fem av de sju aktuella takstolarna.

Notera även de gröngula jordkablarna.
Se mer om det i avsnittet 7.3 Jordning.


Två av takstolarna måste vi dock ”förstärka” för att solpanelfästena skulle komma rätt i sidled.

Att ha genomgående M6-skruv till konsolen som i sin tur är skruvad med 5 rejäla träskruv i takstolen kändes nödvändigt för att försäkra oss mot att solpanelpaketet inte skulle kunna blåsa bort från taket. Ingen vill väl få en panel på 20 kg i huvudet.

6.6 Åskskydd

Ett direkt åsknedslag lär inte solcellsanläggningen klara, men risken för det är minimal.

Genom att dra kablaget mellan och från solpanelerna på ett speciellt sätt kan minska risken för skada om blixten skulle slå ner i närheten.

Enligt fysikens lagar bildas det alltid ett magnetfält kring den väg en elektrisk ström går. Med andra ord bildas det alltid ett magnetfält kring blixtens bana. Ju kraftigare blixtar desto större ström och därmed större magnetfält.

Blixten varar ju endast ett mycket kort ögonblick. Det betyder att magnetfältet orsakat av blixten också varar ett mycket kort ögonblick.
Från skolan vet vi ju också att man kan skapa ett magnetfält med hjälp av en spole.

Tänk Dig att vi har en spole på vårt tak.
Enligt Lenz lag kommer det då bildas en ström i spolen som försöker generera ett magnetfält som kompenserar bort blixtens magnetfält. Det säger sig självt att strömmen i spolen kan bli ansenlig om spolens yta är stor.

Hur vi än bär oss åt kommer solpanelernas kablage bilda spolar. Det gäller då att dessa spolar blir så små som möjligt.
Det åstadkom vi genom att göra ytorna hos kablagets loopar så små som möjligt.

Se även vad SMA skriver om åskskydd samt
avsnitt 13 Försäkringar.


7 Kablage

Kablagedragningen krävde lite eftertanke.

Var skulle växelriktaren placeras?

Hur mycket synligt kablage kunde vi acceptera?



7.1 DC (mellan solpanelerna och växelriktaren)

OBS! Se även avsnittet om åskskydd ovan!

Våra solpaneler 1+2+3+4 är seriekopplade liksom 5+6+7+8, 9+10+11+12 och 13+14+15+16.
Dessa 4 slingor är i sin tur parallellkopplade och bildar sträng A.

Solpanelerna 17+18+19+20 är seriekopplade liksom 21+22+23+24, 25+26+27+28 och 29+30+31+32.
Dessa 4 slingor är i sin tur parallellkopplade och bildar sträng B.

Jag har fått frågan om det verkligen är ok att paralellkoppla så många som 4 slingor till en sträng.
Vad kan i värsta fall hända om en grupp är helt skuggad samtidigt som de tre andra slingorna brassar på för fullt? Detta skulle kunna hända då taket är delvis snötäckt.
Strömmen i de maximalt belysta slingornana kan enligt specen inte överstiga 2,2 A. Därmed kan backströmmen genom den skuggade slingan inte överstiga 3x2,2 = 6,6 A.
Enligt specen tål panelerna en backström på 7 A. Därmed borde detta inte vara något problem.

Enligt Solar Frontier håller detta resonemang. Se andra sidan i denna länk

Därmed inte sagt att man kan göra på samma sätt med andra fabrikat!

Varje sträng är hopkopplad redan uppe på taket så det blir endast två ledarpar (bortsett från jorden) att dra till växelriktaren. Det går således ett ledarpar i varje slang på bilderna nedan.

Enklast och billigast vore att dra kablaget på utsidan av huset och släppa in det i förrådet där elcentralen finns.

Men nej, så ville vi inte ha det. Anläggningen skall ju vara minst 30 år och det ställer ju visst krav på kablagets väderbeständighet.
Det var elegantare att gömma kablaget inomhus inuti väggar och golvbjälklag.

För att få in kablaget till vinden på ett vattensäkert och enkelt sätt drog jag det över nockbalken och sedan in under nockfolien.

De två slangarna kommer aldrig utsättas för direkt solljus.
Kanske kommer jag ändå täcka över dem med något.

På bilden syns hur jordledningen slinker in i slangen för sträng A.

Se mer om jordning i avsnittet 7.3 Jordning.

Jag drog ner slangarna mot golvet på vinden.

Jag gjorde ett hål för att komma ner i trumman för avloppsventilationsröret.



Med hjälp av en inspektionslucka i badrummet på andra våningen kunde jag dra slangarna vidare till ...

… närheten av centraldammsugaruttaget på andra våningen.

Där fick jag göra ytterligare en inspektionslucka för att kunna trä ner slangarna i golvbjälklaget.

Här ser vi de två slangarna med DC-kablaget gå vidare i bjälklaget över tvättstugan.

Den vita ytan längst bort är isoleringen i tvättstugans yttervägg.

OBS! Dumt nog drog jag först slangarna och trädde sedan in kablarna i dem. Trots att jag hade färdiga snören i slangarna var det mycket svårt att dra in kablarna i slangarna. Bäst hade varit att trä i kablarna i slangarna innan jag drog slangarna i huset.

Vid växelriktaren finns en box med överspänningsskyd för de två strängarna.

Därefter finns en brytare för de två DC-anslutningarna mot växelriktaren.

Brytaren är av en speciell typ som tål hög likspänning.


7.2 AC (mellan växelriktaren och husets elcentral)

För mig var det enklast att ansluta växelriktaren direkt till elcentralen.

Hade jag tänkt till lite hade jag nog istället anslutit den före elcentralen som nästa bild visar.






Om växelriktaren istället ansluts som denna bild visar kan man koppla in en extra elmätare som registrerar konsumtionen oavsett om den tas från solpanelerna eller nätet.



Om den extra elmätaren har en pulssignalutgång som kopplas till Solar-log-enheten kan man fortlöpande se både konsumtion och produktion på samma gång.

Bilden till vänster är från en annan anläggning där man har en extra elmätare.
Konsumtionen var denna dag mycket låg. Den illustreras med den låga taggiga kurvan längst ned. Den är ifylld med rött då den tas från nätet och grönt när den täcks av den egna produktionen.

Produktionen från de två panelsträngarna visas som de högre gröna och röda kurvorna. (Den röda kurvan täcks till största delen av den gröna kurvan) Den ljusgula kurvan visar den totala produktionen.

Från växelriktaren går således en trefasledning via en trefasbrytare (grå box med svart vrede) till elcentralen.






Bilden visar bjälklaget ovanför tvättstugan.

Med lite envishet lyckades jag även med att dra en 20 mm flexslang för 3-faskablaget mellan växelriktaren och elcentralen.

På bilden syns även de mörka nätverkskablarna till Solar-Log-enheten och växelriktaren.

Elcentralen

A= tre 10 A automatsäkringar till växelriktaren

B= jordfelsbrytare








F= elektronik för strömbegränsaren

E= strömbegränsarens relä som styr
D= trefasrelä för elradiatorerna



7.3 Jordning

TBD

SMA angående Module Technology


7.4 Signalkablage

Redigering pågår


8 Växelriktaren

8.1 Allmänt

Växelriktarens funktion är att göra om likströmmen från solpanelerna till växelström som förs in i husets elledningar.

Jag hittade en ganska bra webbsida ”How Inverters Work” som förklarar hur växelriktare fungerar.

Var och en av de 32 solpanelerna kan leverera en effekt på max 170 W. Varje sträng kan således ge max 2720 W vilket ger totalt max 5440 W för båda strängarna tillsammans.

Eftersom varje solpanel har en nominell tomgångsspänning på 112 V kommer spänningen för strängarna hålla sig inom intervallet 0 – 450 V (likström).

Varje solpanel kan ge en maximal strömstyrka på 2,2 A vid kortslutning och 1,95 A vid max effekt. Det innebär att kortslutningsströmmen i varje sträng kan bli max 8,8 A och strömstyrkan vid max effekt 7,8 A.

De två strängarna ansluts var för sig till växelriktaren.

På installatörens rekommendation valde vi en växelriktare Sunny Tripower 5000TL från SMA.
I specifikationen står att maximal inspänning från solpanelerna är 1000 V (DC) och att maximal ström in från solpanelerna är 10 A (DC) per sträng.
Dessa värden understiger vi med god marginal och därmed borde inte växelriktaren betraktas som underdimensionerad trots att panelerna kan ge 5440 W.

Enligt specifikationen har växelriktaren en maximal uteffekt på 5000 W (3-fas AC) och
den kan hantera en ineffekt på max 5100 W (DC) från solpanelerna. Jag tyder detta som att det är upp till den DC-effekt som växelriktaren håller den utlovade effektiviteten på 98% (5000/5100) och att 5100 W (DC) inte är en övre begränsning för vad växelriktaren tål.

8.2 Installation av växelriktaren

Den lilla blå boxen på bilden representerar växelriktaren i husets tvättstuga.

De orangea panelerna utgör sträng A.
De gula panelerna utgör sträng B.

(De två skuggorna från panelerna har jag lagt till för att förstärka djupet i bilden. Du kan klicka på bilden för att göra den större.)



Reklamfilm



Växelriktaren Sunny Tripower 5000TL från SMA är en rejäl klump som väger 37 kg.

Som alla växelriktare har den förluster och blir därför varm när den är igång.
Den bör därför monteras i ett så svalt utrymme som möjligt och dess ventilationsöppningar (4 st) måste hållas fria.

För att öka växelriktarens livslängd har jag kopplat till en extern fläkt. (Syns nere till höger på bilden)

Se även 8.5 Kylning.

Jag hängde upp växelriktaren på en av betongväggarna i vår tvättstuga.

Till växelriktaren hör ett väggfäste.

För att väggfästet skulle hamna exakt horisontellt fäste jag ett plåtbleck under väggfästets högra del.

Jag använde sedan ett hålband som shims.

8.3 Växelriktarens insida









8.4 Multifunktionsreläet

Växelriktaren har ett ”multifunktionsrelä” som bland annat kan ställas in så att det slår till eller bryter då den genererade effekten överstiger ett visst värde. Till reläet har jag kopplat en kontaktor (se bild längre ner)

Multifunktionsreläets inställningar görs med hjälp av ”Sunny Explorer”.



Bilden visar

A) trefasanslutningen
(L1, L2, L3, N och jord)

B) anslutningen till multifunktionsreläet

C) anslutningen till Internet



Om man ansluter lågspänning till multifunktionsreläet måste av personsäkerhetskäl anslutningen skyddas med en plastkåpa.



Multifunktionsreläet är inte avsett att bryta högre strömmar än 1 A.

För att skydda multifunktionsreläet lät jag det styra en extern kontaktor.

Därmed har jag förberett installationen för att kunna koppla till stora förbrukare då solelsanläggningen ger en förutbestämd effekt.

Tills vidare låter jag dock kontaktorn strömförsörja en extern kylfläkt.
(Se avsnitt 8.5 Kylning.)

8.5 Kylning

Växelriktaren är uppbyggd som en dubbelbottnad väska.

Det främre utrymmet där elektroniken sitter är helt förseglat.

Inne i den bakre utrymmet sitter kraftiga kylflänsar från det främre utrymmet.

I normalfallet ventileras det bakre utrymmet genom självkonvektion (skorstenseffekt).

Luften kommer in genom två öppningar i växelriktarens underdel så som de två blå pilarna visar.

Den uppvärmda luften kommer sedan ut genom två öppningar på växelriktarens sidor som de två röda pilarna visar.

Skulle självkonvektionen inte räcka för att kyla växelriktaren skall en inbyggd fläkt innanför den vänstra undre öppningen starta.

Jag tyckte dock att växelriktaren blev oroande het soliga dagar utan att fläkten startade.
Jag kontakatde därför SMA.

I ett mejl till mig 2016-04-14 skrev SMA:
” … The inverter can not be destroyed by overtemperature, because the inverter does have cooling systems.
Some parts in the inverter do have high temperatures.
But this does not destroy the inverter. ...”

Jag kände mig inte nöjd med detta utan anslöt en extern fläkt för att förbättra förutsättningarna för att växelriktaren skall hålla i många år.

Växelriktaren har plats för två interna fläktar, men i denna modell finns det bara en fläkt.
Fläkten sitter innanför gallret som syns till vänster.

Till höger finns ett lika dant galler.

Det var därför enkelt att ansluta den externa fläkten till öppningen för den andra icke-existerande fläkten.

Fläkten går på 230 V AC som jag tog från multifunktionsreläets kontaktor.

Multifunktionsreläets inställningar gorde jag med hjälp av ”Sunny Explorer”.

Mina aktuella inställningar är:

Multifunction relay Operating mode: Self-consumption

Minimum On power: 1000 W

Minimum power On time: 0 min

Minimum On time: 60 min

Läs vad SMA skriver om överhettning, Planning and design, Performance ratio.
Se även PV Inverters - Basic Facts for Planning PV Systems. samt
SP: Jämförande provning av mindre nätanslutna solelsystem- En förstudie



9 Elmätaren

Den gamla elmätaren kunde inte registrera producerad el.


Mölndal Energi bytte ut den mot en ISKRAEMECO MT372.



Den vita boxen som sitter lite på sned till vänster om elmätaren är en trådlös energimätare. Den har en optisk sensor som räknar elmätarens ljuspulser ( 1000 pulser/kWh ).

Ett problem med den nya mätaren är att den skickar ljuspulser både för konsumerad och producerad el. Detta gör att den trådlösa energimätaren registrerar summan av konsumerad och producerad el, och det var ju inte riktigt avsikten.

10 Personsäkerhet

Elektricitet är potentiellt livsfarligt oavsett om vi talar om likströmmen från solpanelerna eller växelströmmen som växelriktaren levererar.

Man måste låta en behörig elektriker kontrollera det arbete man eventuellt gjort själv och låta hen slutföra inkopplingen på nätet.

Glöm heller inte bort risken med prylar på taket.


10.1 Skyltar

Varningsskyltar för att undvika misstag.


10.2 Elsäkerhet för nätägaren

När huvudbrytaren i mätarskåpet slås från kan givetvis ingen ström från solelanläggningen komma ut på nätet.
Utan spänning från nätet stängs även växelriktaren av och därmed blir även huset strömlöst.

Likspänning mellan solpanelerna och växelriktaren kan dock finnas kvar.
Se 10.3 Elsäkerhet vid brand.


10.3 Elsäkerhet vid brand


Vid brand kommer brandkåren bland det första de gör, när de kommer till platsen, stänga av strömmen till fastigheten.
Då kommer min SMA-växelriktare också automatiskt bryta inmatning av ström i huset från solpanelerna.

Om det är ljust ute kommer dock likströmskablarna från mina solpaneler vara spänningssatta med upp till 450 V.
Jag har satt en varningsskylt beträffande detta i fasadmätarskåpet .

10.4 Snöras

Räkna med att solpanelerna är betydligt glattare än övriga taket. De är dock inte så hala att snön direkt glider av.
Snötjockleken kan därför bli betydande.
Man kan därmed inte bortse från lavinrisk.


10.5 Stormvindar

En solpanel väger i storleksordningen 20 kg. Den vill ingen få i huvudet.

Se avsnitt 6.5 Hållfasthet.


11 Styrning och insamling av data

När man har investerat pengar och arbete i solelanläggningen vill man naturligtvis ha koll på hur bra den fungerar.



Billigast (= gratis) är att nöja sig med att läsa av den information som visas i växelriktarens display.

Lika billigt (= gratis) var det i vårt fall att utnyttja SMA:s Sunny Explorer och deras webbtjänst Sunny Portal.

För att få ännu lite bättre koll införskaffade vi en Solar-Log 300. Till den kan man dessutom ansluta smarta prylar som t.ex. gör att man kan slå till eller från förbrukare utgående från om det finns tillräckligt med solel eller inte.

11.1 Sunny Explorer

Sunny Explorer är enligt min uppfattning det viktigaste styrverktyget för växelriktaren.

Jag laddade ner Sunny Explorer och skaffade en billig Blåtandsticka till min PC.

Som ”User” utan behörighet att ändra något loggar man in med lösenordet ”0000”.

Under ”Tools” finns bl.a. möjlighet att exportera produktionsdata.

Under ”Help” finns bl.a. möjlighet att skapa en felrapport inklusive en datadump som man kan skicka till SMA.

Under fliken ”Instantaneous values” finns en uppsjö av aktuella mätvärden inställningar.



Om man loggar in som ”Installer” kan man till exempel kontrollera att växelriktarens fläktar fungerar.

Lösenordet för ”Installer” är, om Du inte ändrat det i något tidigare skede av installationen, ”1111”.

OBS! Läs manualen först !

11.2 SMA Connection Assist

SMA Connection Assist är ett program som inte behöver installeras utan kan köras direkt från t.ex. ett USB-minne.

Man kopplar ihop växelriktaren direkt med sin PC med en vanlig nätverkskabel.

Med hjälp av programmet kan ändra växelriktarens nätverksinställningar.




11.3 SMA Sunny Portal



Växelriktaren måste först registreras i Sunny Portal på Internet.





Lösenordet som registreras här är viktigt att komma ihåg.

11.3.1 Sunny Portal ”privat”

Genom URL https://www.sunnyportal.com/Templates/Start.aspx kommer man åt sin privata Sunny Portal.

Här kan man göra ett antal inställningar samt ladda ner historiska mätvärden.

Manual/bruksanvisning

11.3.2 Sunny Portal ”offentligt”

Du kan också se min anläggning.



Testa själv här.

11.3.3 Sunny Portal i telefonen (mobilen)


Det går även att kolla sin anläggning i mobilen.

Använd samma lösenord som i vanliga Sunny Portal.

11.4 Solar-log

Vi har anslutit växelriktaren och en Solar-Log 300 till vårt lokala LAN.

Solar-Log 300 kan därigenom kommunicera både med växelriktaren och Solar-Logs server.

Vad jag förstår kan Solar-Log 300 anslutas till alla välkända växelriktare.

11.4.1 Solar-log lokalt

Om datorn är inkopplad i samma LAN som Solar-Log-enheten kan man bl.a. komma åt dess ”cockpit”.

Här kan man göra ett antal inställningar samt ladda ner historiska mätvärden.



11.4.2 Solar-log på nätet

Jag kan komma åt min solelanläggning på alla platser i världen där jag har tillgång till Internet.

Testa själv här.

Grafer från Solar-Log som visar vad som hände då de fyra sista panelerna kopplades in.




11.4.3 Solar-log i telefonen (mobilen)



Det går även att kolla anläggningen med hjälp av mobilen.




12 Statistik

12.1 Elproduktion / prestanda

EU-kommissionen har en webbsida ”Joint Research Centre”. Där kan man klicka sig fram till ”Interactive access to solar resource and photovoltaic potential: Europe” (bilden till vänster). Med hjälp av de interaktiva webbsidan har jag beräknat bruttoproduktionen i tabellen nedan.


Månad

Uppmätt bruttoproduktion under månaden

Beräknad bruttoproduktion enligt PVGIS

Uppmätt maxeffekt* under månaden

Januari 2016

40,99 kWh

143

2,65 kW

Februari 2016

248,11 kWh

222

4,74 kW

Mars 2016

445,78 kWh

535

5,00 kW

April 2016

621.33 kWh

694

5,00 kW

Maj 2016

902,30 kWh

775

5,00 kW

Juni 2016

772,03 kWh

789

5,00 kW

Juli 2016

762,60 kWh

762

5,00 kW

Augusti 2016

659,34 kWh

642

4,99 kW

September 2016

514,35 kWh

489

4,97 kW

Oktober 2016

307,26 kWh

291

4,64 kW

November 2016

107,41 kWh

144

3.36 kW

December 2016

TBD

96

TBD

Summa

TBD

5580

N/A


* Notera att växelriktaren automatiskt förhindrar högre effekt än 5000 W


Diagrammen nedan visar bruttoproduktionen per dag under 2016.
Samtidigt får man en god uppfattning om hur vädret varit i Mölndal.



X-axeln visar dagens nummer på året.
1 = 1 jan, 32 = 1 feb, 61 = 1 mar, 92 = 1 apr, 122 = 1 maj, 153 = 1 jun, 183 = 1 jul, 214 = 1 aug, 245 = 1 sep, 275 = 1 okt, 306 = 1 nov, 336 = 1 dec


Dagsrekord:

Januari 2016-01-15

Dagsrekord: 7,57 kWh
( 1,39 kWh/kWp, 0,193 kWh/m2)

Totalt under månaden: 40,99 kWh
(7,54 kWh/kWp, 1,04 kWh/m2)

Februari 2016-02-26

Dagsrekord: 21,20 kWh
( 3,90 kWh/kWp, 0,539 kWh/m2)

Totalt under månaden: 248,11 kWh
(45,61 kWh/kWp, 6,31 kWh/m2)

Mars 2016-03-19

Dagsrekord: 26,71 kWh
( 4,91 kWh/kWp, 0,680 kWh/m2)

Totalt under månaden: 445,78 kWh
(81,95 kWh/kWp, 11.34 kWh/m
2)

April 2016-04-22

Dagsrekord: 39.26 kWh
( 7,22 kWh/kWp, 0,999 kWh/m2)

Totalt under månaden: 621.33 kWh
(114,22 kWh/kWp, 15,81 kWh/m
2)

Maj 2016-05-04

Dagsrekord: 41,22 kWh
( 7,58 kWh/kWp, 1,049 kWh/m2)

Totalt under månaden: 902,30 kWh
(165,86 kWh/kWp, 22,96 kWh/m
2)

Juni 2016-06-06

Dagsrekord: 41,43 kWh
( 7,62 kWh/kWp, 1,054 kWh/m2)

Totalt under månaden: 772,03 kWh
(141,92 kWh/kWp, 19,65 kWh/m
2)

Juli 2016-07-22

Dagsrekord: 38,70 kWh
( 7,11 kWh/kWp, 0,985 kWh/m2)

Totalt under månaden: 762,60 kWh
(140,18 kWh/kWp, 19,41 kWh/m
2)

Augusti 2016-08-14

Dagsrekord: 35,75 kWh
( 6,57 kWh/kWp, 0,910 kWh/m2)

Totalt under månaden: 659,34 kWh
(121,20 kWh/kWp, 16,78 kWh/m
2)

September 2016-09-05

Dagsrekord: 33,59 kWh
( 6,18 kWh/kWp, 0,855 kWh/m2)

Totalt under månaden: 514,35 kWh
(94,55 kWh/kWp, 13,09 kWh/m
2)

Oktober 2016-10-06

Dagsrekord: 25,99 kWh
( 4,78 kWh/kWp, 0,661 kWh/m2)

Totalt under månaden: 307,26 kWh
(56,48 kWh/kWp, 7,82 kWh/m
2)

November 2016-11-03

Dagsrekord: 12,11 kWh
( 2.23 kWh/kWp, 0,308 kWh/m2)

Totalt under månaden: 107,41 kWh
(19,74 kWh/kWp, 2,73 kWh/m
2)

December 2016-12-xx

Dagsrekord: xx,xx kWh
( x,xx kWh/kWp, x,xxx kWh/m2)

Totalt under månaden: xxx,xx kWh
(xx,xx kWh/m
2)



12.2 Elförbrukning

Sedan 2011 har jag bokfört elförbrukningen per dygn.

De två diagrammen nedan visar vår nettoelförbrukning.
Svart kurva visar nettoförbrukningen per dygn
Lila kurva visar löpande genomsnittet per vecka
Röd kurva visar löpande genomsnittet per månad
Blå kurva visar löpande genomsnittet per år

Kommentar: Ingen vinter är den andra lik. Januari 2016 var kallare än januari 2015. Vi har tidigare haft ca 20°C inomhus, men vintern 2015-2016 höjde vi till ca 21°C. Ändå syns en tydlig sänkning av elförbrukningen efter installationen av solel.
Notera att från och med april 2016 är nettoförbrukningen upprepade gånger under noll, dvs vi producerar mer el än vi förbrukar..


13 Försäkringar

Enligt mitt försäkringsbolag, If, behandlas solceller och solfångare lika.
Det innebär att ingen avskrivning görs de två första åren. Därefter skrivs 10% av per år.

Jag har påpekat orimligheten i detta med tanke på att en solcellsanläggning mycket väl kan hålla i mer än 50 år.

Man kan också göra en jämförelse med ”Elinstallationer” där ingen avskrivning görs de 25 första åren och därefter endast med 5% per år.

If har lovat att se över sina villkor och underrätta mig om resultatet vilket jag då kommer publicera här.

Se även Bengts nya villablogg.


14 Underhåll


Så här såg panelerna ut en dag i maj.
Helt täckta av björkpollen.

Noterade att anläggningens effekt sjönk något, men brydde mig inte om att spola bort beläggningen – det fick nästa regn göra.

I slutet av maj fick vi besök av ett tämligen stort flygfä.



Jag tar tacksamt emot tips på hur man förhindrar att fåglar landar på solpanelkanten.



/ Per Scherman

15 Ekonomi

Jag visar inte mina exakta kostnader här på nätet utan ger istället ett exempel.

Solpaneler + växelriktare + monteringsmaterial antar vi kostar 20000kr/kW.

Vår anläggning skulle i det fallet kosta 5,44x20000 = 108800 kr

Till det kommer installations och monteringskostnader samt kanske utgifter för arbetsställningar och lyftkran.
För enkelhets skull antar vi att det kostar 20000 kr.

Tillkommer kostnad för elektrikern som gör nödvändig anslutning till elcentralen. Det blir kanske 3000 kr till.

Vi är då uppe i 131800 kr.

Vi avrundar till 130000 kr.

Vi ansöker om stöd till solceller och beviljas 20% bidrag.

Kostnaden för solcellsanläggningen blir då 104000 kr.

För att göra exemplet enklare rundar vi av till 100000 kr.

Antag att vi har dessa pengar och inte behöver låna.
Då skulle dessa pengar knappast ge en högre avkastning på banken än 0,65%.

Efter skatt skulle vi få 455 kr i ränta per år.

Vi betalar 12,4 öre/kwh för nätet samt 72,75 öre/kWh för elen dvs totalt 0,85 kr/kWh.

För strömmen vi säljer får vi spot-pris + 25 öre + skatteavdrag 60 öre + nätnytta 4 öre/kWh dvs minst 1 kr/kWh.

Vi har en årsförbrukning på ca 11000 kWh.

Om vi köper all elen blir kostnaden då 9350 kr/år

Vår solelanläggning bör ge minst 5000 kWh/år.

Om vi antar att vi köper 6000 kWh och säljer 2500 kWh så blir kostnaden 2600 kr/år.

Med solcellsanläggningen sparar vi då 6750 kr/år.

Investeringen i solel ger då en avkastning på 6750/10000 = 6,8% ! (Skattefritt)
Jämför det med bankräntan på 0,65%. (Beskattas med 30%)

I vårt fall blir det ännu bättre.
Vårt tak måste sannolikt täckas om inom 5 – 10 år.

Den delen som är täckt av solpanelerna behöver dock inte bytas.
Vi räknar med en minskad kostnad på 25000 – 30000 kr på grund av detta.

Investeringen i solel ger då istället en avkastning på 4625/75000 = minst 9%. (Skattefritt)


UR Skola 2015-06-30 Johans lilla egen el bok

KTH 2016-01-26 Solceller - Varför inte? Det blir för dyrt...

Ekonomiekot lördag 2016-03-26 Elmarknaden och investeringar - Elen har blivit billigare de senaste åren. Hur påverkar det elbolagens investeringar?

Göteborgsposten onsdag 2016-03-30 Solenergi kan löna sig bättre än ditt sparkonto

PVbuzz 2016-03-31 Thinking of going solar? Prices are approaching the cost of grid electricity, but only in some places – so far.




16 Utbildning och mer information

En seriös leverantör värdesätter en kunnig kund.

Och är Du dessutom lite händig kan Du ofta få ner priset genom att göra delar av arbetet själv.

Om Du vill få mer kunskap om solel kan Du t.ex. deltaga i en studiecirkel.
Vuxenskolan i Mölndal anordnar studiecirkeln "Egen el från solceller" med start 8 mars 2017, 18:oo-21:oo, 3 tillfällen.
Kostnad TBD kr.
Plats: Gothia Solenergi, Argongatan 4, Mölndal www.gothiasolenergi.se.
Anmälan och mer info: www.sv.se/molndal tel 031-87 47 46
Kontaktperson: malena.eklund@sv.se

På webben finns dessutom ett antal fora i ämnet.

t.ex. bengtsvillablogg.info/forums/ och
www.solcellforum.se/

17 Terminologi / Ordlista

BIPV

Building-Integrated PhotoVoltaics = Byggnadsintegrerade solceller

Impp, Impp , Maximum power point current

Strömstyrkan då solcellen ger högst effekt

Isc, Isc , Short circuit current

Högsta strömstyrkan då solcellen är kortsluten

O&M, Operation and maintenance

Drift och underhåll

Pmax, Pmax , Maximum power

Solcellens högsta effekt

PV cell

Photovoltaic cell = solcell som omvandlar solstrålningen direkt till elektricitet

Solfångare

Avser vanligtvis panel som tar tillvara solens värme.

Solpanel

Avser vanligtvis panel som omvandlar solenergi direkt till elektricitet

SP

Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Borås

TBD

To be defined, dvs här kommer det att tillfogas information

Vmpp, Vmpp , Maximum power-point voltage

Spänningen då solcellen ger högst effekt

Voc, Voc , Open circuit voltage

Solpanelens maximala spänning då den ej är ansluten

Wmpp, Wmpp , Maximum power-point Watts

Solcellens högsta effekt





Denna sida har besökts gånger sedan 2016-03-01

Per Scherman

Skapa en profillänk