Klicka för att "pinna" till Pinterest

Mitt solcellsprojekt (scherman.nu/solceller/) senast uppdaterat 2017-11-24
Skrivet för mig själv, men kan tjäna som handbok för andra u.p.a.

Varning !!! Om jag förstår den nya elsäkerhetslagen från 2017-07-01 rätt får man inte längre själv installera likströmskablaget mellan panelerna och växelriktaren om spänningen överskrider 50V.
Endast företag registrerade hos Elsäkerhetsverket får göra detta.
Det är således oklart om det idag skulle vara tillåtet att som privatperson göra delar av det arbete som jag själv gjorde 2015 och redovisat här nedan.
Jag kommer att förtydliga detta när jag fått mer kött på benen.

Dela mycket gärna denna sida på sociala media.
(Delaknappen här ovan till vänster fungerar troligen inte på Din mobil. Använder Du mobil får Du kopiera URL manuellt till Facebook.)



När Du klickar på en flagga skapas en maskinöversättning. För att byta språk en gång till, gå först tillbaka till den svenska versionen med hjälp av webbläsarens back-knapp.

Snabbfakta:

32 tunnfilmsmoduler = 39,3 m²

nominell effekt 5,44 kW

Årsproduktion
2016-01-08—2017-01-07: 5437 kWh

taklutning 27º
orientering 171º (azimut = -9º)
Mölndal ca 60 meter över havet

Kurvan visar hur nettoförbrukningen minskat sedan installationen årsskiftet 2015/2016.

Innehållsförteckning

1 Bakgrund
2 Simuleringar och prognoser 2.1 Betydelsen av noggrannhet vid simulering 2.2 Prognos mellan tummen och pekfingret 2.3 Simulering med hjälp av solkartor 2.4 Simulering med hjälp av PVGIS 2.5 Simulering med PVSYST 2.6 Simulering med hjälp av Solelekonomi 1.0
3 Ekonomi
4 Planering 4,1 Val av solcellstyp 4.2 Orientering, Layout och skuggning
5 Offerter
6 Val av leverantör
7 Myndigheter och elleverantörer 7.1 Byggnadsnämnden 7.2 Länsstyrelsen 7.3 Nätägaren 7.4 Skatteverket 7.5 Energimyndigheten 7.6 Elleverantör och köpare av överskottsel
8 Solpanelerna 8.1 Allmänt 8.2 Montering 8.3 Materialkonflikter 8.4 Planhet 8.5 Hållfasthet 8.6 Åskskydd
9 Kablage 9.1 DC 9.2 AC 9.3 Jordning 9.4 Signalkablage
10 Växelriktaren 10.1 Allmänt 10.2 Installation 10.3 Insidan 10.4 Multifunktionsreläet 10.5 Kylning
11 Elmätaren
12 Personsäkerhet 12.1 Skyltar 12.2 Elsäkerhet för nätägaren 12.3 Elsäkerhet vid brand 12.4 Snöras 12.5 Stormvindar
13 Styrning och insamling av data 13.1 Sunny Explorer 13.2 SMA Connection Assist 13.3 SMA Sunny Portal 13.4 Solar-log
14 Statistik 14.1 Elproduktion / prestanda 14.2 Elförbrukning
15 Försäkringar
16 Underhåll
17 Lagring av energi 17.1 Batterier 17.2 Varmvatten 17.2 Nödenergi / Off Grid
18 Smart energi
19 Utbildning och mer information
20 Forskning
21 Terminologi / Ordlista

Välkommen!
Du som hittat hit är troligen intresserad av solenergi. Kanske har Du redan någon form av solenergianläggning, eller så funderar Du på att skaffa en.

Här nedan har Du vår historia. Jag har dokumenterat den mest för min egen skull – man glömmer så lätt.

Låt Dig inte avskräckas av att denna webbsida innehåller massor av teknisk information. Om Du inte själv tänker deltaga i installationen kan Du hoppa över det Du tycker är svårt att begripa.
Men om Din leverantör och/eller installatör inte begriper vad jag skrivit här nedan bör Du dra öronen åt Dig.

Notera även att i texten nedan finns mängder med länkar till ytterligare information.

Efter rubriken i varje avsnitt nedan finns en skylt .
Klicka på skylten om Du har en kommentar till just det avsnittet.
Då öppnas Ditt mejlprogram och ett nytt mejl skapas med samma rubrik som avsnittet i fråga.
Skriv ner Dina kommentarer och skicka.
Dina kommentarer kommer hjälpa mig att göra denna webbsida bättre.

/ Per Scherman


1 Bakgrund

Vårt hus byggdes 1984 och är tämligen välisolerat.

Klicka här för att se hur mycket ström vi gör av med för uppvärmning och varmvatten.

I oktober 2000 deltog jag i en studiecirkel ”Bygg din egen solfångare”. Det resulterade i att vi 2001 slängde ut vår 17 år gamla ineffektiva frånluftsvärmepump inklusive sönderrostad varmvattenberedare. Vi ersatte den med två solfångarpaneler på totalt 7 m². Eftersom vi bor i ett hus utan källare finns det inte plats för en större ackumulatortank utan vi fick klämma in en tank på 300 liter i ett städskåp i tvättstugan. Systemet har dock fungerat utan problem i över 15 år och bidragit med större delen av vårt varmvattenbehov under sommarhalvåren.

I frånvaro av frånluftsvärmepump ledde vi ut den begagnade ventilationsluften till vårt växthus vilket medförde att det blev frostfritt.

Huset har direktverkande el.. Vi har kvar de ursprungliga radiatorerna, men 2006 kompletterade vi med smarta digitala termostater från Iqtherm. Systemet medför att rumstemperaturen kan styras på en tiondels grad när. Vi installerade även en belastningsvakt (EVS 1-3) från Coala AB i Almnäs.
Belastningsvakten styr ett 3-fasrelä som kan bryta strömmen till husets alla elradiatorer.
När strömmen i någon fas överstiger 16 A bryts strömmen till radiatorerna i drygt en sekund. Termostaterna från IQtherm väntar då ett slumpmässigt antal minuter innan de släpper fram ström till respektive radiator.

Efter ett tag har åter samtliga radiatorer fått ström såvida inte strömtaket på 16 A åter passerats.
Så börjar processen om igen, men p.g.a. slumpen startar radiatorerna i en annan ordning. På så sätt värms hela huset upp jämnt med maximalt utnyttjande av de tillgängliga 16 A.
Med detta system kunde 2007-02-27 vi sänka huvudsäkringarna från 20 A till 16 A och fick därmed en lägre nätkostnad.


Leverantör: Polarpumpen

I oktober 2007 installerade vi en luft-luft-värmepump i husets nedervåning.
På grund av husets mekaniska ventilationssystem spred sig dock inte värmen till övervåningen. Därför kompletterade vi i juni 2008 med en luft-luft-värmepump även i husets övervåning.

Värmepumparna klarar att värma upp huset nästan helt och hållet, men vid köldknäppar griper den direktverkande elen in precis så mycket som behövs och inte mer.

2009-03-06 bytte Mölndal Energi elmätaren till en typ som kunde fjärravläsas.

I oktober 2015 frågade en granne om vi inte funderat på att skaffa solceller. Det sådde ett frö som snabbt började gro.

Här är ett blogginlägg från hösten 2016 som ger en sammanfattning om mina energilösningar "Sol, vind och värmepump". Fast så mycket "vind" var det väl inte fråga om ...
Det var en lång inledning.
Nu börjar projektbeskrivningen:

2 Simuleringar och prognoser

Innan man bestämmer sig för att investera i en solelanläggning vill man nog gärna få en uppfattning om hur mycket ström den kommer att producera.

Bolla gärna nedanstående med Din leverantör.

2.1 Betydelsen av noggrannhet vid simulering

När man utvärderar simuleringar och prognoser måste man ha i åtanke att väderförhållandena kan variera ganska mycket år från år.
Det medför att solelanläggningens produktion också kan variera ganska mycket år från år.
Diagrammet visar hur stor den löpande årsproduktionen varit för tre solelanläggningar i Västsverige.

Den blå kurvan representerar min anläggning i Mölndal.
Den röda kurvan representerar en anläggning i Kungsbacka och
den gröna kurvan representerar en anläggning öster om Stenungsund.

De idriftsattes tidigt 2016 vilket är orsaken till att kurvorna inte visar fulla värden förrän våren 2017.

Anläggningarna är alla på 5,44 kWp, har tunnfilm samt har tak som pekar i stort sett mot söder.

Jag vill med detta ha sagt att man inte skall förvänta sig att simuleringar och prognoser är speciellt noggranna för alla år.

Förhoppningsvis ger de dock en bra uppfattning om hur stor produktionen blir i genomsnitt för flera år.

2.2 Prognos mellan tummen och pekfingret

I runda slängar sägs det att man i Sydsverige kan få ut 1000 kWh per installerad kWp under förutsättning att taket vetter åt söder och har en någorlunda lutning samt att solpanelerna inte skuggas.

Det vill säga att under gynnsamma förutsättningar borde jag kunna få ut 5440 kWh från min solcellsanläggning med toppeffekten 5,44 kWp.
(att jämföra med utfallet 2016-01-08—2017-01-07 5437 kWh)

2.3 Simulering med hjälp av solkartor

Det finns i skrivande stund solkartor för minst 37 av landets kommuner.
Bengts nya villablogg hittar Du länkar till de flesta av landets solkartor.

Det här är en närbild ur Mölndals Mölndals solkarta..

Ju rödare tak desto bättre förutsättning för solel.

Färgerna tar dock inte hänsyn till skuggning från vegetationen.

Klicka här för att läsa mer om hur jag använde Mölndals solkarta


2.4 Simulering med hjälp av PVGIS

EU-kommissionen har en webbsida ” Joint Research Centre”. Där kan man klicka sig fram till ” Interactive access to solar resource and photovoltaic potential: Europe” (bilden nedan).

Klicka här för att läsa mer om hur jag använde PVGIS


2.5 Simulering med PVSYST

PVsyst är ett simuleringsprogram som många leverantörer använder.
Det får gott betyg i rapporten Elforsk rapport 10:10 Beräkningsmodell för ekonomisk optimering av solelanläggningar Det är tyvärr inte gratis.

Klicka här för att läsa mer om hur jag använde PVGIS


2.6 Simulering med hjälp av Solelekonomi 1.0

Rapporten Elforsk rapport 10:10 Beräkningsmodell för ekonomisk optimering av solelanläggningar ger bakgrund och mer information om programmets tillkomst och användning.
Programmet kunde först köras direkt på webben men släpptes sedan för nedladdning 2016-04-25.

Klicka här för att läsa mer om hur jag använde Solelekonomi

3 Ekonomi

På vebben finns det mycket tyckande och stundtals fundamentalistiska synpunkter både för och mot solel.

Oavsett vilken uppfattning man har om vilket ämne som helst går det att finna stöd för den egna uppfattningen. Det gäller inte minst solel.

Jag är därför medveten om att inte alla håller med mig om mina tankar om ekonomin i detta avsnitt.

De flesta jag mött har frågat "Hur lång tid tar det innan Du tjänat in vad solelanläggningen kostat Dig?

Jag svarar då att det tar ingen tid alls. Huset stiger genast i värde med minst det belopp jag lagt ut, ja kanske rentav med dubbla värdet.
Ett hus med lågt energibehov är mycket attraktivt.

Det finns många olika sätt att beräkna hur bra det lönar sig ekonomiskt med att investera i solel.

Låt oss se på ett räkneexempel.

Ett nyckelfärdigt system kostar i storleksordningen 22000 kr/kWp utan hänsyn tagen till ROT eller solcellsstöd.
Det bör inkludera solpaneler, växelriktare, kablage, brytare, säkringar, överspänningsskydd, någon form av övervakningsutrustning (t.ex. Solar-log) samt arbete inklusive eventuella arbetsställningar eller lift.
Priset kan variera några tusenlappar upp eller ner beroende på de speciella förutsättningar som gäller för ditt hus och dess läge.
Vår anläggning skulle i det fallet kosta 5,44x22000 = 119700 kr

För att inte göra en glädjekalkyl avrundar vi uppåt till 125000 kr.

Vi ansöker om stöd till solceller och beviljas 20% bidrag.

Kostnaden för solcellsanläggningen blir då 100000 kr.

Antag att vi har dessa pengar och inte behöver låna.
Då skulle dessa pengar knappast ge en högre avkastning på banken än 0,70% vilket motsvarar 490 kr efter skatt per år.

Vi började inte sälja vår överskottsel förän 2016-03-01.
Därför har jag här nedan redovisat ekonomin från 12 månader med början mars 2016.


Diagrammet till vänster visar hur mycket vi hittills fått betalt per såld kWh.

Under perioden 2016-03-01 – 2017-02-28 har vi sålt 3361 kWh och för detta fått 1821 kr från Göteborg Energi och 134 kr från Mölndal Energi.
Dessutom har vi fått 394 kr för 3 elcertifikat (via Göteborg Energi)

Till detta kommer 2017 kr i skattesubvention.

Allt som allt blir det 4366 kr för 3361 kWh som vi sålt under ett 12 månader.
Detta motsvarar 130 öre/kWh

Diagrammet till vänster visar hur mycket vi hittills fått betala per köpt kWh.

Under perioden 2016-03-01 – 2017-02-28 har vi producerat 5368 kWh och sålt 3361 kWh.

Därmed har vi sluppit att köpa 2007 kWh och vilket motsvarar en minskad kostnad på 1779 kr.

Med detta resonemang har vår solelproduktion inbringat 6145 kr på ett år.

Avkastningen på vår solelinvestering blir då (6145-490) / 100000 = 5,66 % skattefritt vilket motsvarar 8 % beskattad ränta.

I vårt fall blir det ännu bättre.
Vårt tak måste sannolikt täckas om inom 5 – 10 år.
Den delen som är täckt av solpanelerna behöver dock inte bytas.
Vi räknar med en minskad kostnad på minst 25000 kr på grund av detta.

Investeringen i solel ger då istället en avkastning på (6145-490)/75000 = minst 7,5 % skattefritt vilket motsvarar minst 10,8 % beskattad ränta!

Men kapitalkostnaden då ???
Vi hade ju redan pengarna på banken, och genom att flytta pengarna till huset får vi en mycket högre ränta på pengarna.
Och då vi eller våra barn en gång säljer huset får vi eller barnen tillbaka kapitalet med råge.

Hur många är det inte som gladeligen renoverar köket för 200 tusen.
Hur mycket är den renoveringen värd efter 15 – 20 år?
Solelanläggningen har däremot sannolikt en livslängd på 25 – 50 år.

Ett annat sätt att räkna:

Antag att vi bortser från räntan och skriver av investeringen på 25 år.

Det blir då 100000/25=4000 kr/år

Vi producerar 5400 kWh/år

Det blir 74 öre / kWh

Vi har alltså bundit vårt egenproducerade elpris till 74 öre/kWh i 25 år!
(Detta pris är fast och kan inte höjas pga av skatter eller andra politiska beslut)
I mitt fall då jag tar hänsyn till att jag sparar 25000 kr på att inte behöva byta betongpannor på hela mitt tak har jag bundit mitt egenproducerade elpris till 50 öre/kWh i 25 år!
Därefter producerar vi el gratis i kanske 15 år till!


Några länkar i ämnet:

Solcellskollen

UR Skola 2015-06-30 Johans lilla egen el bok Denna video måste Du se !!!

KTH 2016-01-26 Solceller - Varför inte? Det blir för dyrt...

Ekonomiekot lördag 2016-03-26 Elmarknaden och investeringar - Elen har blivit billigare de senaste åren. Hur påverkar det elbolagens investeringar?

Göteborgsposten onsdag 2016-03-30 Solenergi kan löna sig bättre än ditt sparkonto

PVbuzz 2016-03-31 Thinking of going solar? Prices are approaching the cost of grid electricity, but only in some places – so far.

P4 Göteborg 2017-03-03 Rekord för solceller 2016


4 Planering

4.1 Anläggningens storlek

Hur mycket solceller kan Du sätta upp utan problem?

Så länge som Du

a) inte på årsbasis säljer mer el än Du köper
b) inte har huvudsäkringar större än 63 A
c) anläggningens toppeffekt inte är större än 43 kW
d) inte under ett år matar ut mer än 30000 kWh på nätet

slipper Du formella komplikationer.

Om Du inte följer punkterna a, b och c kan det hända (men inte alltid) att nätägaren vill ha betalt för den nya elmätaren och elbolaget som köper Ditt överskott inte betalar lika bra som annars.

Missar Du punkt d får Du inte skattereduktionen för den el Du producerar för mycket.

Har Du tänkt Dig en större anläggning är det ändå inte kört, men Du bör kanske sätta Dig in lite nogrannare i vad konsekvenserna blir för just Dig med tanke på vilken nätägare Du har och vilken elköpare Du avser sälja Din överskottsel till.

I mitt fall är mitt tak så litet att jag kunde täcka det helt med solpaneler.

a) Under perioden mars 2016 t.o.m. februari 2017 sålde vi 3361 kWh och köpte 9452 kWh.
b) Våra huvudsäkringar är på 16 A
c) Anläggningen toppeffekt är 5 kW (AC)
d) Under perioden mars 2016 t.o.m. februari 2017 matade vi ut 3361 kWh på nätet.

4.2 Val av solcellstyp

Det finns ett antal typer av solceller. Grovt kan de delas in i

a) monokristallin kisel

Välbeprövade men fula.

Skuggkänslig. Panelen består ofta av tre parallellkopplade cellpaket.
Panelen till vänster består av tre vertikala cellpaket med 20 seriekopplade celler i varje. Om endast en cell i panelen skuggas minska panelens effekt därför med upp till en tredjedel.

En horisontell skugga som går tvärs över panelen sänker panelens effekt drastiskt.

b) polykristallin kisel

Lite väl blå.

Skuggkänslig på samma sätt paneler med monokristallint kisel.

c) tunnfilm CIS/CIGS

Klart snyggast och miljövänligast.

Panelen till vänster har seriekopplade smala vertikala celler som går hela vägen från panelens överkant till dess underkant.

CIS/CIGS-panelen är minst skuggkänslig och fortsätter att producera el trots påverkan av skugga och effektiviteten minskar endast med den andel av panelen som är skuggad (förutsatt att skuggan inte är vertikal och täcker en cell i hela dess längd.)

Observera att när Du söker information på nätet om tunnfilm är risken stor att Du hittar gammal information.
Utvecklingen går snabbt och verkningsgraden hos tunnfilmspaneler har ökat markant de senaste åren.

Några länkar:

Ny Teknik 2017-10-31 Guide: Solcellernas tre generationer
Wikipedia: Hur en solcell fungerar
Futura Energi: läsvärt reklamblad!!!
Solar Frontier: reklamfilm.
SP: Jämförande provning av Nätanslutna solelsystem 2014
SR Skola 2015-06-30: Den energigivande solen (Video)

4.3 Orientering, Layout och skuggning

Huset vetter 9º öster om syd, dvs. azimut är 171º.

Avståndet mellan vindbrädornas täckplåtar är 8100 mm.

Avståndet mellan nockpannorna och takets nederkant är 6000 mm.

I takets övre vänstra del fanns en ventilationsskorsten för spisfläkten.
Den flyttade vi sedan till det norra taket.

Utan att flytta skorstenen skulle vi bara få plats med 30 solcellsmoduler (tunnfilm).
Skorstenen skulle dessutom orsaka skuggning på eftermiddag och kväll.

Utan skorstenen fick vi plats med 32 solcellsmoduler (tunnfilm).

Bilden visar panelerna, växelriktaren och husets bottenplatta.

(De två skuggorna från panelerna har jag lagt till för att förstärka djupet i bilden.)

Som synes har jag lämnat en spalt i mitten. Syftet är att underlätta åtkomsten till kablaget vid både installationen och eventuellt framtida underhåll.

Vid klart himmel i december och någon vecka in i januari utsätts den nedre delen av taket tidvis under dagen för lite skugga.

Det är dessutom på den nedre delen av taket som snön ligger kvar längst.

För att minimera de negativa konsekvenserna av detta delade vi upp solpanelerna i två horisontella strängar A (orange på bilden) och B (gul på bilden).

Läs mer om skuggkänslighet i avsnitt 4,2 Val av solcellstyp ovan.

Solar Power World 2016-01-18: 4 small things solar installers can do to help with O&M

5 Offerter

Vi begärde in anbud från 12 tänkbara leverantörer.

Nedanstående är saxat från vår offertinfordran:

Huvudalternativet skall var den lösning ni anser vara mest lönsam för mig som kund med de förutsättningar och krav som framgår här nedan.

Offerten skall innehålla en realistisk bedömning av solelanläggningens toppeffekt och årsproduktion.

Offerten skall vara så detaljerad att det framgår hur priset påverkas om jag skulle vilja ändra det antal solceller ni föreslagit.

Offerten skall inkludera kostnader för byggnadsställningar och/eller lift om ni anser sådant behövs.

Om företaget tillhandahåller både konventionella solceller och tunnfilm skall pris anges för båda alternativen.

Optioner för olika avancerade styr- och registreringstillbehör inklusive utrustning för att uppfylla kravet för elcertifikat är önskvärda.

Tekniska specifikationer inklusive garantiinformation skall bifogas.


Förutsättningar:

Solpanelerna skall monteras på taket. Taket lutar 27° och ligger rakt i söder.

Taket är enklast tillgängligt via en 2,7 m hög stege på husets baksida.

Taket består av 12 mm plywood klätt med betongpannor.

Takpapp saknas.

Takets mått är angivna i bilden nedan. (Se första bilden i avsnittet ”4.3 Layout” ovan)

230 V AC finns tillgängligt på vinden.

Växelriktaren skall monteras i tvättstugan som ligger i bottenplanet.

Längden på kablagets väg från insidan av taknocken till växelriktaren i tvättstugan är 12,4 m.

Kablaget kan klamras på vinden fram till 2 parallella 20 mm rör som löper ned till tvättstugan.

I tvättstugan kan kablaget klamras vidare till växelriktaren.

Längden på kablagets väg mellan växelriktaren och elcentralen är 6,0 m. även här finns färdig kanalisation.

Fastighetens huvudsäkringar är på 16 A.

Nuvarande årsförbrukning är 11200 kWh.

Elanläggningen har 4-polig jordfelsbrytare.


Förutom de prestanda och egenskaper som utlovas av de tekniska beskrivningarna för solelanläggningen skall följande krav också uppfyllas:

K1: Växelriktaren skall vara dimensionerad för maximalt utnyttjande av takytan.

K2: Anläggningen skall uppfylla alla gällande lagar och förordningar.

K3: Anläggningen skall uppfylla alla krav som Mölndals Energi ställer för att anläggningen skall få anslutas till nätet.

K4: Anläggningen skall uppfylla alla krav som If, Trygg Hansa, Länsförsäkringar och Skandia ställer för att villaförsäkringen skall gälla.

K5: En person på max 75 kg skall med försiktighet kunna gå/krypa på solpanelerna när de är färdigmonterade utan att de tar skada.

K6: Varje enskild solpanel skall kunna avlägsnas och återmonteras separat utan hjälp av lyftkran eller liknande.

K7: Monteringen av solpanelerna skall vara sådan att inga läckor uppstår i taket.

K8: Kabelgenomföringar skall vara sådan att inga läckor uppstår i taket.


6 Val av leverantör

Vi fick 9 offerter av mycket skiftande kvalitet och trovärdighet.

De flesta svarade inte på våra specifika krav i offertinfordran vilket gjorde det mycket svårt att helt objektivt jämföra offerterna.

Endast en leverantör kunde erbjuda tunnfilm (CIS)
De kunde dessutom erbjuda traditionella kristallina solcellspaneler.

Leverantören var Gothia Solenergi i Mölndal.

Valet föll på Gothia Solenergi för att

a) De verkade mest seriösa

b) De kunde leverera tunnfilmspaneler

c) Deras bud var mest prisvärt.

Läs mer om Gothia Solenergi i Mölndals-Posten 2016-09-15.

Tips: Försäkra Dig om att installationen ingår i priset. En snygg och hållbar installation kostar arbetstid. Det är inte bara snölaster man måste tänka på. Panelerna får inte flyga iväg när det stormar.

Glöm inte att om ett erbjudande verkar för bra för att vara sant så är det antagligen så.

Här i världen får man oftast bara det man betalar för.

Om garantin är på 25 år gäller det att tillverkaren finns kvar om 25 år.

Finns den ursprungliga tillverkarens etiketter med streckkod och allt på varje panel eller har försäljaren satt på sina egna?

Här är en checklista som Du kan använda när Du jämför offerter från olika leverantörer.

Klicka här om Du vill skriva ut checklistan

Ja Nej Punkt
01 Panelerna är från en välkänd tillverkare som förväntas finnas kvar på marknaden många år och tillverkarens originalskyltar med typ- och serienummer finns på panelerna
02 Växelriktaren är från en välkänd tillverkare som förväntas finnas kvar på marknaden många år och tillverkarens originalskyltar med typ- och serienummer finns på växelriktaren
03 Växelriktaren är av 3-fastyp
04 Växelriktaren är godkänd för att kopplas till det svenska elnätet
05 Växelriktaren är färdig för att kopplas upp mot internet med nätverkskabel eller wifi
06 Växelriktaren går att ansluta till registreringsutrustning som tex Solar-Log
07 Registreringsutrustning som tex Solar-Log ingår
08 Separat AC-brytare nära växelriktaren ingår
09 Det ingår separata AC-säkringar för växelriktaren
10 Dragning av AC-kablage mellan växelriktaren och husets elcentral ingår
11 Anslutning av växelriktaren till el-nätet av behörig elektriker ingår
12 En separat DC-brytare mellan samtliga panelsträngar och växelriktaren ingår
13 DC-brytaren är konstruerad för högspänd likström
14 Om panelerna innehåller elektronik som tex optimerare eller mikroväxelriktare går det att identifiera felaktiga paneler med hjälp av övervakningsverktyg utan att behöva beträda taket
15 Överspänningsskydd mellan panelerna och växelriktaren ingår
16 Hembesök innan avtal
17 Installatören besiktar taket innan installationen med avseende på defekter som tex spruckna takpannor och ger husägaren skälig tid att åtgärda defekterna
18 Nödvändiga säkerhetsanordningar som tex byggställningar för installationen ingår
19 Infästningen mot taket tar hänsyn till takets hållfasthetsegenskaper (träskruv i tex plywood duger inte)
20 Montagematerielen inklusive skruvar är dimensionerat med god marginal med tanke på vind- och snölaster
21 Installationen av panelerna kompenserar för eventuella ojämnheter i taket så att panelerna inte utsätts för spänningar eller att installationen blir ful att se på
22 Installationen innehåller inga tvärgående montagebalkar/skenor som helt eller delvis kan hindra ventilationen under panelerna
23 Montagematerielen inklusive skruvar är av material som inte rostar på mycket lång tid
24 Montagebalkar/skenor och paneler är jordade
25 DC-kablaget på taket är arrangerat så att loopar som kan inducera överspänning vid åska är minimerade
26 Kablaget under panelerna är upphängt och ligger inte löst på taket
27 Skarv- och grenkontakter för DC är av typen MC4 (kontakterna mot växelriktaren får dock vara av den typ växelriktartillverkaren föreskriver)
28 DC-kablagets ytterdiameter är anpassat till MC4-kontakter (för att bli vattentätt)
29 DC-kablage med UV-beständig isolering
30 Kablage som dras utomhus (bortsett från det som ligger under panelerna) täcks av kabelskydd av stål
31 Allt icke synligt DC-kablage inomhus mellan panelerna är draget i PVC-rör eller PVC-slangar
32 Installatören åtgärdar eventuella spruckna takpannor som installatören orsakat innan de täcks av paneler
33 Leverantören gör bygglovsansökan
34 Avtalet kan brytas utan kostnad om bygglov för den beställda anläggningen inte beviljas
35 Avtalet kan brytas utan kostnad om leverans och installation ej skett inom avtalad tid
36 Leverantören kontaktar nätägaren för beställning av ny elmätare
37 Köpavtal på “hantverkarformuläret”

7 Myndigheter och elleverantörer

7.1 Byggnadsnämnden

I Mölndal behövdes fram till våren 2016 inget bygglov för solceller/solfångare om de monterades i takfallet, dvs inte stack upp från taket.
Numera är det lämpligt att kontakta byggnadsnämnden innan Du påbörjar installationen eftersom det inte längre finns någon generell befrielse från bygglov. (Byggnadsnämnden i Mölndal)

Beträffande Göteborg se GP 2016-04-21.

7.2 Länsstyrelsen

Man kan få ett statligt investeringsstöd till solceller.

Från och med 2015 är stödet 20% av installationskostnaderna.

Det är smart att lämna in ansökan redan innan man färdigställt sin solelanläggning eftersom behandlingstiden är mycket lång. (Minst ett år!)

Dag 000 2015-11-27 ansökte vi hos länsstyrelsen via Boverkets portal.

Dag 662 2017-09-19 fick vi beslut om stöd.

När man får investeringsstödet måste man betala tillbaka eventuellt erhållet ROT-avdrag för solcellsanläggningen. Därför ansökte
dag 670 2017-09-27 om att få betala tillbaka ROT-bidraget.

Dag 681 2017-10-08 ansökte om att få investeringsstödet utbetalt.

Dag 704 2017-10-31 begärde Länsstyrelsen in kompletterande handlingar om återbetalning av ROT-bidraget.

Dag 707 2017-11-03 fick beslut från Skattemyndigheten om att betala tillbaka ROT-avdraget

Dag 714 2017-11-10 skickade in begärda kompletteringar till Länsstyrelsen.

Dag 720 2017-11-16 fick beslut om utbetalning

Dag 728 2017-11-24 fick vi investeringsstödet utbetalt

Klicka här för att läsa mer om hur vi gjorde vår ansökan och fick investeringsstödet.

Uppgifter om uppföljning ska årligen under tre års tid lämnas till länsstyrelsen denna blankett.
Den första uppföljningen ska ske ett år från det tillfälle då solcellsanläggningen togs i drift, och ska därefter ske med ett års intervall.

7.3 Nätägaren

I vårt fall är Mölndal Energi Nät AB nätägare.

När växelriktaren var ansluten till nätet (2015-12-17) gjorde vi en färdiganmälan till Mölndal Energi Nät AB.
Färdiganmälan skrevs på av en den elektriker vi anlitat för anslutningen.

Därefter (2016-01-14) satte Mölndal Energi Nät AB utan kostnad upp en ny elmätare som registrerar både konsumerad och producerad ström.

Se även Vattenfalls film om smarta elnät.

7.4 Skatteverket

7.4.1 ROT-avdrag

I väntan på det statliga investeringsstödet till solceller kan man få schablon-ROT-avdrag för arbete med solcellinstallationer. Enligt Skatteverket kan arbetskostnaden schablonmässigt beräknas till 30% av totalkostnaden.

Om och när man erhåller det statliga investeringsstödet måste dock ROT-avdraget betalas tillbaka.
Det innebär även att man måste lämna in en begäran om ändring av deklarationen på blankett 6891.

7.4.2 Skattereduktion


För varje kWh man matar ut på nätet får man för närvarande en skattereduktion på 60 öre.

Det förutsätter

a) nätägaren har satt upp en elmätare som registrerar hur mycket el man matar ut på nätet.

b) man har skrivit ett formellt brev till nätägaren och begärt att han skall skicka kontrolluppgifter till skattemyndigheten.

Bilderna till vänster visar delar av min förtrykta deklaration för inkomståret 2016.

Observera att det för inkomståret 2016 för många blivit fel i kontrolluppgiften.
På min kontrolluppgift står det att jag endast äger 99% av min anläggning!

Eftersom det gäller en skattereduktion kan man inte själv rätta detta fel i deklarationen. I stället får man påtala felet under övriga upplysningar.
T.ex.
"Kontrolluppgiften under punkt 4.3 Underlag för skattereduktion för förnybar el (kWh) är felaktig.
Min andel är 100%.
Underlaget för skattereduktion för förnybar el som förs över till p. 4.3 skall således vara 3396 kWh."

Se även Bengts nya villablogg.

7.4.3 MOMS

Om man sålde sin överskottsel 2016 måste man vara momsregistrerad och betala den MOMS man fått vid försäljning av el vidare till Skatteverket.

Kravet på MOMS-registrering togs dock bort 2017 !!!

Klicka här för att se hur jag hanterade MOMS-registreringen.

7.5 Energimyndigheten

Energimyndigheten hanterar elcertifikat och ursprungsgarantier”UG”.

Man ansöker om godkännande av anläggning för tilldelning av elcertifikat och ursprungsgarantier med hjälp av Energimyndighetens e-tjänster.

Välj ” Eugen: ansök, anmäl och deklarera inom elcertifikat- och/eller ursprungsgarantisystemet”.

Klicka på E-tjänster Logga in Logga in genom att legitimera dig med e-legitimation

Ansök om behörighet för e-tjänsten Eugen (se nedan)

Jag företräder mig själv som privatperson.

Fyll i uppgifterna och Skicka in

När Energimyndigheten har godkänt din ansökan får du ett e-postmeddelande om att din ansökan har beviljats.

Du kan nu logga in med e-legitimation på e-tjänsten.

Gå till Eugen Ansök både om elcertifikat och ursprungsgarantier.

När Energimyndigheten beviljat ett Cesarkonto kontaktar de nätägaren och begär fortlöpande uppgifter om hur mycket el som anläggningen producerar. Detta ligger till grund för tilldelningen av elcertifikat.

Energimyndigheten har också publicerat en installationsguide för nätanslutna solcellsanläggningar.

Du måste deklarera försäljning av elcertifikat på blanketten K4 eftersom elcertifikat betraktas som värdepapper.

Om Du fått MOMS vid försäljningen (vilket Du inte borde ha fått) skall värdet anges exklusive MOMS.

Du bör påtala detta under övriga upplysningar.
T.ex.
"Vid försäljningen av mina elcertifikat har jag erhållit MOMS. Detta har jag inkluderat i min särskilda MOMS-deklaration. Beloppen jag angivit för elcertifikaten på blankett K4 är således exklusive MOMS."

Du får göra avdrag för omkostnader så att summa vinster blir 0 kr under förutsättning att Dina totala avdrag för "Försäljning av produkter från en privatbostad" inte överstiger 40000 kr (gäller inkomståret 2016).

7.6 Elleverantör och köpare av producerad överskottsel

Vi sökte råd på nätet och kontaktade några elleverantörer.

Vi fastnade för Göteborg Energi som erbjöd Nord Pool spotpris + 25 öre/kWh exklusive moms för den el vi matar ut på nätet.
Förutsättningen var att vi också köpte el från dem samt också överlät ursprungsgarantierna till dem.

Vi valde fast elpris 72,5 öre/kWh inkl. skatt och moms. (3 år fr.o.m. mars 2016. Ingen årsavgift eller fakturaavgift.)
Fast pris på vintern verkade säkrast.
Fast pris på sommaren är väl inte optimalt, men vi räknar ju med att ha låg konsumtion då.

Eftersom vi inte har en godkänd elmätare för elcertifikat fick Göteborg Energi även ta hand om våra elcertifikat som de sedan betalade för.


8 Solpanelerna

8.1 Allmänt


De 32 solpanelerna är från Solar Frontier är av typen SF170S.

Mått: 1,257m x 0,977m x 3,5 cm
Vikt 20 kg

Värden vid STC
Nominell effekt 170 W (138 W/m2)
Moduleffektivitet 13,8 %
Obelastad spänning 112 V
Kortslutningsström 2,2 A
Spänning vid nominell effekt 88 V
Ström vid nominell effekt 2 A

8.2 Montering


Solcellerna är mer effektiva desto kallare de är.

Det är därför fördelaktigt att ha ett fritt luftflöde under panelerna.

Vi fäste solpanelerna i ett ramverk av aluminiumprofiler från Schletter.

Placeringen i sidled bestämdes av takstolarnas lägen eftersom vi har ett plywoodtak.
(Se mer om hållfasthet nedan.)

Notera ventilationsskorstenen som måste flyttas.

De svarta inlayprofilerna från Schletter fungerar ungefär som spåren i ett badrumsskåp som man sätter skjutbara speglar i.

De flesta tak är inte helt plana.
Om man låter ramverket följa taket kan det medföra att solpanelerna utsätts för snedbelastningar. Vidare blir det estetiska utseendet hos taket lidande.

Vi lade därför ner stor omsorg på att få ramverket plant med hjälp av passbitar av aluminium mellan de ljusa och svarta profilerna.

Ramverket fästs med solpanelfästen från Weland.
Det är den ”S”-formade delen på bilden till vänster.

Fästet skruvas fast i takets plywood med fyra träskruv samt en genomgående M6-skruv.



M6-skruven greppar en konsol på insidan av taket.

Konsolen i sin tur är fastskruvad i takstolen.
(Se bilden nedan)

För att minska korrosionsrisken jordade vi ramverket från insidan av taket. Det gäller att hålla alla kontaktytor så torra som möjligt.

Beträffande korrosion se avsnitt 8.3 Materialkonflikter.

Här ser vi hur solpanelfästet från Weland är fastskruvat i plywoodtaket med 4 träskruv samt en M6-skruv som greppar den underliggande konsolen som i sin tur är fäst vid takstolen.

Man ser också de två vagnsbultar som möjliggör justering så att läget i höjdled mellan betongpannorna blir optimalt.

Samma fäste sett från andra hållet.

December 2015

Vi försökte låta solpanelerna täcka en så stor del av taket som möjligt. Förhoppningen är att de underliggande betongpannorna aldrig skall behöva bytas.

Uppe till vänster syns ventilationsskorstenen för spisfläkten.

Den måste vi flytta till andra sidan taknocken.

Vi sköt panelerna åt sidorna så att de nådde ut till vindskivorna.

Vi fick då en spalt i mitten där vi samlade så många som möjligt av skarv- och grenkontakterna.

Notera att inget kablage ligger löst. Allt är noggrant fastnajat med buntband så att det inte kan skava mot betongpannorna.

För att fästa buntbanden mot solpanelernas ramar använde vi en finurlig klämma (artikelnummer 156-00006) från HellermannTyton.
Kan köpas på Elfa, Grunda, Tools, Selga, Storel, Solar, Ahlsell, Onninen och Elektroskandia.

Notera att själva buntbandet träs genom ett hål i klämman och därför enkelt kan ersättas av ett nytt. Bra om man av någon anledning behöver lätta på kablaget.

Beträffande kabeldragning på taket se även avsnitt 8.6 åskskydd.

Spalten täckte vi med solpanelsattrapper.

Attrapperna på bilden är dock inte färdiga. Tanken var att de skulle täckas med svarteloxerad aluminiumplåt.

återstod att flytta skorstenen.

Och så var det gjort.
(2016-02-26)

Drygt ett år senare kom jag till skott med att göra snyggare attrapper.
Nya Plåtslageriet Kungälv AB hjälpte mig att göra fyra "skokartonglock" av svartlackerad aluminiumplåt.

I "locken" lade jag en plywoodskiva förstärkta med reglar.

VARNING ! Dessa attrapper är mycket mjukare än riktiga solpaneler. Därför kan de inte klämmas fast utan lämpar sig endast att skjutas in i fästprofiler med spår (se ovan) alternativt skruvas fast mycket ordentligt.

Solpaneler och attrapper som blåser ner från taket är livsfarliga.

Nu blev det mycket snyggare (tycker jag i alla fall).

8.3 Materialkonflikter

Solpanelerna har ramar av aluminium.
Ramverket som panelerna är fästade vid består av aluminiumprofiler.

Aluminiumprofilerna i sin tur är fästa mot varmförzinkade fästen.

Detta kan leda till viss oro om man betänker att den elektrokemiska potentialen för aluminium är -1,66 V och för zink är -0,76 V. Dvs. en skillnad på nästan 1 V.

Jag hittade dock en webbsida om elektrokemisk potential mellan ledande material .

Där kan man utläsa att i saltvatten angrips inte aluminiumlegeringarna i A5-serien av kadmium, krom och zink.
Zink tar däremot lite stryk och offrar sig.

Rostfritt stål är däremot aggressivt mot aluminiumlegeringarna i A5-serien.

Jag har dock ännu inte listat ut vilken aluminiumlegering som använts i mina profiler.

Se även vad Profilgruppen skriver.


8.4 Planhet

Vårt tak var inte så plant som solpanelleverantören räknat med. Killarna från Gothia Solenergi var dock mycket seriösa och tillverkade passbitar av aluminium som de monterade mellan de nedåtgående och horisontella profilerna.


8.5 Hållfasthet

Vårt tak består av 12 mm tjocka plywoodskivor som är spikade mot takstolarna (cc 120 cm). På plywooden är spikat konventionell läkt för betongpannor. Eftersom plywooden sviktar märkbart vid punktbelastning bestämde jag mig för att ramverket skulle fästas så nära takstolarna som möjligt.

Solpanelfästet från Weland medger ju inte att fästet kan placeras hur som helst. Det ”slingrar” ju sig ner mellan två betongpannor och då bestämmer ju pannornas position i sidled var fästena kan placeras (se avsnitt 8.2 ovan).

Vi hade dock sådan tur att vi med hjälp av konsoler fick ett fullgott förband mellan solpanelfästena och fem av de sju aktuella takstolarna.

Notera även de gröngula jordkablarna.
Se mer om det i avsnittet 9.3 Jordning.

Två av takstolarna måste vi dock ”förstärka” för att solpanelfästena skulle komma rätt i sidled.

Att ha genomgående M6-skruv till konsolen som i sin tur är skruvad med 5 rejäla träskruv i takstolen kändes nödvändigt för att försäkra oss mot att solpanelpaketet inte skulle kunna blåsa bort från taket. Ingen vill väl få en panel på 20 kg i huvudet.


8.6 Åskskydd

Ett direkt åsknedslag lär inte solcellsanläggningen klara, men risken för det är minimal.

Skulle blixten trots allt slå ner i solpanelerna kan man utgå från att en avsevärd ström kommer ta sig ner till växelriktaren via likströmskablaget.
Det finns därför ur åskskyddssynpunkt ingen anledning att avstå från att jorda solpanelerna.

Genom att dra kablaget mellan och från solpanelerna på ett speciellt sätt kan minska risken för skada om blixten skulle slå ner i närheten.

Enligt fysikens lagar bildas det alltid ett magnetfält kring den väg en elektrisk ström går. Med andra ord bildas det alltid ett magnetfält kring blixtens bana. Ju kraftigare blixtar desto större ström och därmed större magnetfält.

Blixten varar ju endast ett mycket kort ögonblick. Det betyder att magnetfältet orsakat av blixten också varar ett mycket kort ögonblick.
Från skolan vet vi ju också att man kan skapa ett magnetfält med hjälp av en spole.

Tänk Dig att vi har en spole på vårt tak.
Enligt Lenz lag kommer det då bildas en ström i spolen som försöker generera ett magnetfält som kompenserar bort blixtens magnetfält. Det säger sig självt att strömmen i spolen kan bli ansenlig om spolens yta är stor.

Hur vi än bär oss åt kommer solpanelernas kablage bilda spolar. Det gäller då att dessa spolar blir så små som möjligt.
Det åstadkom vi genom att göra ytorna hos kablagets loopar så små som möjligt.

Se även vad SMA skriver om åskskydd ,
kommentarer på Solcellsforum om åskskydd samt
avsnitt 15 Försäkringar.


9 Kablage

Kablagedragningen krävde lite eftertanke.

Var skulle växelriktaren placeras?

Hur mycket synligt kablage kunde vi acceptera?

9.1 DC-kablage (mellan solpanelerna och växelriktaren)

OBS! Se även avsnittet om åskskydd ovan!

Våra solpaneler 1+2+3+4 är seriekopplade liksom 5+6+7+8, 9+10+11+12 och 13+14+15+16.
Dessa 4 slingor är i sin tur parallellkopplade och bildar sträng A.

Solpanelerna 17+18+19+20 är seriekopplade liksom 21+22+23+24, 25+26+27+28 och 29+30+31+32.
Dessa 4 slingor är i sin tur parallellkopplade och bildar sträng B.

Jag har fått frågan om det verkligen är ok att parallellkoppla så många som 4 slingor till en sträng.
Vad kan i värsta fall hända om en grupp är helt skuggad samtidigt som de tre andra slingorna brassar på för fullt? Detta skulle kunna hända då taket är delvis snötäckt.
Strömmen i de maximalt belysta slingorna kan enligt specen inte överstiga 2,20 A. Därmed kan backströmmen genom den skuggade slingan inte överstiga 3x2,2 = 6,6 A.
Enligt specen tål panelerna en backström på 7 A. Därmed borde detta inte vara något problem.

Enligt Solar Frontier håller detta resonemang. Se andra sidan i denna länk

Därmed inte sagt att man kan göra på samma sätt med andra fabrikat!

Varje sträng är hopkopplad redan uppe på taket så det blir endast två ledarpar (bortsett från jorden) att dra till växelriktaren. Det går således ett ledarpar i varje slang på bilderna nedan.

Enklast och billigast vore att dra kablaget på utsidan av huset och släppa in det i förrådet där elcentralen finns.

Men nej, så ville vi inte ha det.
Det var elegantare att gömma kablaget inomhus inuti väggar och golvbjälklag.

För att få in kablaget till vinden på ett vattensäkert och enkelt sätt drog jag det över nockbalken och sedan in under nockfolien.

De två slangarna kommer aldrig utsättas för direkt solljus.
Kanske kommer jag ändå täcka över dem med något.

På bilden syns hur jordledningen slinker in i slangen för sträng A.

Se mer om jordning i avsnittet 9.3 Jordning.

Jag drog ner slangarna mot golvet på vinden.
Jag gjorde ett hål för att komma ner i trumman för avloppsventilationsröret.
Med hjälp av en inspektionslucka i badrummet på andra våningen kunde jag dra slangarna vidare till ...
… närheten av centraldammsugaruttaget på andra våningen.

Där fick jag göra ytterligare en inspektionslucka för att kunna trä ner slangarna i golvbjälklaget.

Här ser vi de två slangarna med DC-kablaget gå vidare i bjälklaget över tvättstugan.

Den vita ytan längst bort är isoleringen i tvättstugans yttervägg.

OBS! Dumt nog drog jag först slangarna och trädde sedan in kablarna i dem. Trots att jag hade färdiga snören i slangarna var det mycket svårt att dra in kablarna i slangarna. Bäst hade varit att trä i kablarna i slangarna innan jag drog slangarna i huset.
Vid växelriktaren finns en box med överspänningsskydd för de två strängarna.

Därefter finns en brytare för de två DC-anslutningarna mot växelriktaren.

Brytaren är av en speciell typ som tål hög likspänning.

OBS! DC-brytaren får dock endast slås på och av då växelriktarens nätanslutning är bruten.

Kablarna är tjocka och styva vilket förklarar behovet av en relativts stor box.

9.2 AC-kablage (mellan växelriktaren och husets elcentral)

Från växelriktaren går således en trefasledning via en trefasbrytare (grå box med svart vrede) till elcentralen.

OBS! DC-brytaren (rött vrede på bilden) får endast slås på och av då växelriktarens nätanslutning är bruten (svart vrede på bilden).


Bilden visar bjälklaget ovanför tvättstugan.

Med lite envishet lyckades jag även med att dra en 20 mm flexslang för 3-faskablaget mellan växelriktaren och elcentralen.

På bilden syns även de mörka nätverkskablarna till Solar-Log-enheten och växelriktaren.

Kablaget från växelriktaren kopplas via säkringar till en extra elmätar ( 1 på bilderna)
Jag anslöt således växelriktaren mellan nätägarens elmätare och den extra elmätaren från Solar-Log som bilden till vänster visar.

Den extra elmätaren har en pulssignalutgång som kopplas till Solar-log-enheten vilket gör att man fortlöpande kan se både konsumtion och produktion på samma gång.
Men det viktigaste är att detta möjliggör att man kan styra att t.ex. varmvattenberedare, diskmaskin och tvättmaskin endast går igång då det finns tillräckligt elöverskott från solelanläggningen.
Se mer om det i avsnittet 18 Smart energi.

Bilden visar den extra elmätaren (1 Solar-Log PRO380-Mod)(bruksanvisning) samt kablaget bakom skåpet alldeles ovanför elcentralen.

Till höger om elmätaren syns kablaget från nätägarens elmätare till husets elcentral.

2, 3 och 4 = sensorer (strömtransformatorer) för strömbegränsaren (E och F några bilder längre ner)
5, 6 och 7 = sensorer (strömtransformatorer) för strömmätarna 8, 9 och 10

11, 12 och 13 = trådlösa displayer som visar effekten för espektive fas.

De trådlösa elenergimätarna har jag köpt på Clas Ohlson.
De behövs normalt inte, men för mig fyller de en viktig funktion.
De visar energin/effekten ut och in genom fastighetens huvudsäkringar och jag har ställt in dem så att de larmar med en kraftig ljudsignal om strömmen i någon av faserna närmar sig 16A.
Hittills har detta förhindrat att någon huvudsäkring gått.

De trådlösa displayerna har jag placerat nära köket eftersom vår nya induktionsspis är den apparat i huset som kan dra mest ström.

Om man sätter på ugnen och alla plattorna på max drar den 15A på var och en av de tre faserna.

I praktiken är det inget problem eftersom ugnen går på fasen R/L1, de två vänstra plattorna på fasen S/L2 och de två högra plattorma på fasen T/L3.
Går strömlarmet flyttar man bara kastrullen till "rätt sida".

Elcentralen

A= tre 10 A automatsäkringar till växelriktaren

B= jordfelsbrytare








F= elektronik för strömbegränsaren

E= kopplingsbox för strömbegränsaren
D= trefasrelä för elradiatorerna

9.3 Jordning

OBS! Se även avsnittet om åskskydd.

Växelriktaren är givetvis jordad mot husets elcentral.

Enligt solpanelstillverkarens anvisningar skall även solpanelerna jordas.

Jag har därför dragit en jordkabel ihop med likströmskablarna fraån växelriktarens chassi upp till en knutpunkt på insidan av taket under solpanelerna.

Därifrån har jag via skruvförbanden genom taket anslutit var och en av de 7 aluminiumprofilerna som går från taknocken ned mot hängrännan.

Hela aluminiumfackverket på taket blir därmed jordat.

De individuella solpanelerna har dock inte helt säker galvanisk kontakt med aluminiumfackverket på grund av eloxeringen.
Jag är osäker på om detta är betydelsefullt.

Om ramen i en solpanel är perfekt galvaniskt kopplad till jord kan spänningen mellan de sista cellerna i panelen och dess ram komma upp i flera hundra volt.
Detta kan ge upphov till att dessa celler med tiden tar stryk.
Fenomenet kallas Potential–Induced Degradation (PID).

Solar-Fronter hävdar dock att deras tunnfilmspaneler är okänsliga för PID

Mer info från SMA om PID


9.4 Signalkablage

Både växelriktaren och Solar-log-enheten behöver sladdanslutning till Internet via en gemensam router.

Växelriktaren bör även vara ansluten via Blåtand till en PC. Om avståndet till PC:n är för stort kan det krävas att Blåtanddongeln ansluts via en USB-förlängningskabel. Den extra elmätaren behöver anslutas med tvåledars "telefonkabel" till Solar-Log-enheten.

10 Växelriktaren

10.1 Allmänt

Växelriktarens funktion är att göra om likströmmen från solpanelerna till växelström som förs in i husets elledningar.

Jag hittade en ganska bra webbsida ” How Inverters Work” som förklarar hur växelriktare fungerar.

Var och en av de 32 solpanelerna kan leverera en effekt på max 170 W. Varje sträng kan således ge max 2720 W vilket ger totalt max 5440 W för båda strängarna tillsammans.

Eftersom varje solpanel har en nominell tomgångsspänning på 112 V kommer spänningen för strängarna hålla sig inom intervallet 0 – 450 V (likström).

Varje solpanel kan ge en maximal strömstyrka på 2,2 A vid kortslutning och 1,95 A vid max effekt. Det innebär att kortslutningsströmmen i varje sträng kan bli max 8,8 A och strömstyrkan vid max effekt 7,8 A.

De två strängarna ansluts var för sig till växelriktaren.

På installatörens rekommendation valde vi en växelriktare Sunny Tripower 5000TL från SMA.
I specifikationen står att maximal inspänning från solpanelerna är 1000 V (DC) och att maximal ström in från solpanelerna är 10 A (DC) per sträng.
Dessa värden understiger vi med god marginal och därmed borde inte växelriktaren betraktas som underdimensionerad trots att panelerna kan ge 5440 W.

Enligt specifikationen har växelriktaren en maximal uteffekt på 5000 W (3-fas AC) och
den kan hantera en ineffekt på max 5100 W (DC) från solpanelerna. Jag tyder detta som att det är upp till den DC-effekt som växelriktaren håller den utlovade effektiviteten på 98% (5000/5100) och att 5100 W (DC) inte är en övre begränsning för vad växelriktaren tål.

10.2 Installation av växelriktaren

Den lilla blå boxen på bilden representerar växelriktaren i husets tvättstuga.

De orangea panelerna utgör sträng A.
De gula panelerna utgör sträng B.

(De två skuggorna från panelerna har jag lagt till för att förstärka djupet i bilden. Du kan klicka på bilden för att göra den större.)


Reklamfilm

Växelriktaren Sunny Tripower 5000TL från SMA är en rejäl klump som väger 37 kg.

Som alla växelriktare har den förluster och blir därför varm när den är igång.
Den bör därför monteras i ett så svalt utrymme som möjligt och dess ventilationsöppningar (4 st) måste hållas fria.

För att öka växelriktarens livslängd har jag kopplat till en extern fläkt fläkt. (Syns nere till höger på bilden)

Se även 10.5 Kylning.

Jag hängde upp växelriktaren på en av betongväggarna i vår tvättstuga.

Till växelriktaren hör ett väggfäste.

För att väggfästet skulle hamna exakt horisontellt fäste jag ett plåtbleck under väggfästets högra del.

Jag använde sedan ett hålband som shims.

10.3 Växelriktarens insida








10.4 Multifunktionsreläet

Växelriktaren har ett ”multifunktionsrelä” som bland annat kan ställas in så att det slår till eller bryter då den genererade effekten överstiger ett visst värde. Till reläet har jag kopplat en kontaktor (se bild längre ner)

Multifunktionsreläets inställningar görs med hjälp av ”Sunny Explorer”.


Bilden visar

A) trefasanslutningen
(L1, L2, L3, N och jord)

B) anslutningen till multifunktionsreläet

C) anslutningen till Internet


Om man ansluter lågspänning till multifunktionsreläet måste av personsäkerhetsskäl anslutningen (B) skyddas med en plastkåpa.


Multifunktionsreläet är inte avsett att bryta högre strömmar än 1 A.

För att skydda multifunktionsreläet lät jag det styra en extern kontaktor.

Därmed har jag förberett installationen för att kunna koppla till stora förbrukare då solelanläggningen ger en förutbestämd effekt.

Tills vidare låter jag dock kontaktorn strömförsörja en extern fläkt kylfläkt.
(Se avsnitt 10.5 Kylning.)

Beträffande styrning av förbrukare se även avsnitt 18 Smart energi

10.5 Kylning

Växelriktaren är uppbyggd som en dubbelbottnad väska.

Det främre utrymmet där elektroniken sitter är helt förseglat.

Inne i den bakre utrymmet sitter kraftiga kylflänsar från det främre utrymmet.

I normalfallet ventileras det bakre utrymmet genom självkonvektion (skorstenseffekt).

Luften kommer in genom två öppningar i växelriktarens underdel så som de två blå pilarna visar.

Den uppvärmda luften kommer sedan ut genom två öppningar på växelriktarens sidor som de två röda pilarna visar.

Skulle självkonvektionen inte räcka för att kyla växelriktaren skall en inbyggd fläkt innanför den vänstra undre öppningen starta.

Jag tyckte dock att växelriktaren blev oroande het soliga dagar utan att fläkten startade.
Jag kontakatde därför SMA.

I ett mejl till mig 2016-04-14 skrev SMA:
” … The inverter can not be destroyed by overtemperature, because the inverter does have cooling systems.
Some parts in the inverter do have high temperatures.
But this does not destroy the inverter. ...”

Jag kände mig inte nöjd med detta utan anslöt en extern fläkt för att förbättra förutsättningarna för att växelriktaren skall hålla i många år.

Den externa fläkt jag valde kyler utmärkt, men tyvärr väsnas den lite väl mycket.
Hoppas kunna hitta en tystare fläkt.

Växelriktaren har plats för två interna fläktar, men i denna modell finns det bara en fläkt.
Fläkten sitter innanför gallret som syns till vänster.

Till höger finns ett lika dant galler.

Det var därför enkelt att ansluta den externa fläkten till öppningen för den andra icke-existerande fläkten.

Fläkten går på 230 V AC som jag tog från multifunktionsreläets kontaktor.

Multifunktionsreläets inställningar gjorde jag med hjälp av ”Sunny Explorer”.

Mina aktuella inställningar är:

Multifunction relay Operating mode: Self-consumption

Minimum On power: 1000 W

Minimum power On time: 0 min

Minimum On time: 60 min

Läs vad SMA skriver om överhettning, Planning and design, Performance ratio.
Se även PV Inverters - Basic Facts for Planning PV Systems. samt
SP: Jämförande provning av mindre nätanslutna solelsystem- En förstudie

11 Elmätaren

Den gamla elmätaren kunde inte registrera producerad el.




(Vän av ordning noterar säkert att elskåpet är lite rostigt. När huset byggdes glömde man att sätta en dropplist ovanför det infälda skåpet. Detta är åtgärdat sedan mer än 25 år och nätägaren anser inte att det numera torra skåpet är ett problem.)

Mölndal Energi bytte gratis ut den mot en ISKRAEMECO MT372.



Den vita boxen som sitter lite på sned till vänster om elmätaren är en trådlös energimätare. Den har en optisk sensor som räknar elmätarens ljuspulser ( 1000 pulser/kWh ).

Ett problem med den nya mätaren är att den skickar ljuspulser både för konsumerad och producerad el. Detta gör att den trådlösa energimätaren registrerar summan av konsumerad och producerad el, och det var ju inte riktigt avsikten.

12 Personsäkerhet

Elektricitet är potentiellt livsfarligt oavsett om vi talar om likströmmen från solpanelerna eller växelströmmen som växelriktaren levererar.

Glöm heller inte bort risken med prylar på taket.

Se även vad "Elinstallatören" skriver om felaktiga installationer av solceller samt
den nya elsäkerhetslagen 2016:732) som trädde i kraft 2017-07-01.
Vad jag förstår får man sedan 2017-07-01 inte längre utan behörighet själv göra likströmsinstallationsarbetet för sin solelanläggning.
Företaget som gör gör solcellsinstallationen MÅSTE vara registrerat hos Elsäkerhetsverket. Det räcker inte att en behörig elektriker kopplar in anläggningen mot nätet.

12.1 Skyltar

Varningsskyltar för att undvika misstag.

12.2 Elsäkerhet för nätägaren

När huvudbrytaren i mätarskåpet slås från kan givetvis ingen ström från solelanläggningen komma ut på nätet.

Men vad händer vid ett strömavbrott?
Utan spänning från nätet stängs även växelriktaren av och därmed blir även huset strömlöst.

Att växelriktaren automatiskt slutar skicka ut växelström vid strömavbrott är ett lagkrav för att skydda bl.a. de som reparerar nätet.
Men det skyddar även Din växelriktare, för om den fortsatte att generera växelström vid strömavbrott skulle den med största sannolikhet vara ur fas när spänningen på nätet kom tillbaka. Det skulle bli en smäll som tog kål på växelriktaren.

Likspänning mellan solpanelerna och växelriktaren kan dock finnas kvar vid strömavbrott.
Se 12.3 Elsäkerhet vid brand.


12.3 Elsäkerhet vid brand

Vid brand kommer brandkåren bland det första de gör, när de kommer till platsen, stänga av strömmen till fastigheten.
Då kommer min SMA-växelriktare också automatiskt bryta likströmmen från solpanelerna.

Om det är ljust ute kommer dock likströmskablarna mellan solpanelerna och växelriktaren vara spänningssatta med upp till 450 V DC.
Detta är en potentiell fara vid brandsläckning, men långt ifrån så farligt som om det vore växelspänning.

Det som jag föreställer mig är farligast är att ett skadat DC-kablage skulle kunna förorsaka en ny brand.

Jag har satt en varningsskylt beträffande detta i fasadmätarskåpet .

12.4 Snöras

Räkna med att solpanelerna är betydligt glattare än övriga taket. De är dock inte så hala att snön direkt glider av.
Snötjockleken kan därför bli betydande.
Man kan därmed inte bortse från lavinrisk.

12.5 Stormvindar

En solpanel väger i storleksordningen 20 kg. Den vill ingen få i huvudet.

Se avsnitt 8.5 Hållfasthet.

13 Styrning och insamling av data

När man har investerat pengar och arbete i solelanläggningen vill man naturligtvis ha koll på hur bra den fungerar.


Billigast (= gratis) är att nöja sig med att läsa av den information som visas i växelriktarens display.

Lika billigt (= gratis) var det i vårt fall att utnyttja SMA:s Sunny Explorer och deras webbtjänst Sunny Portal.

För att få ännu lite bättre koll införskaffade vi en Solar-Log 300. Till den kan man dessutom ansluta smarta prylar som t.ex. gör att man kan slå till eller från förbrukare utgående från om det finns tillräckligt med solel eller inte.

13.1 Sunny Explorer

Sunny Explorer är enligt min uppfattning det viktigaste styrverktyget för växelriktaren.

Jag laddade ner Sunny Explorer och skaffade en billig Blåtandsticka till min PC.

Som ”User”, utan behörighet att ändra något, loggar man in med lösenordet ”0000”.

Under ”Tools” finns bl.a. möjlighet att exportera produktionsdata.

Under ”Help” finns bl.a. möjlighet att skapa en felrapport inklusive en datadump som man kan skicka till SMA.

Under fliken ”Instantaneous values” finns en uppsjö av aktuella mätvärden och inställningar.


Om man loggar in som ”Installer” kan man till exempel kontrollera att växelriktarens fläktar fungerar.

Lösenordet för ”Installer” är, om Du inte ändrat det i något tidigare skede av installationen, ”1111”.

OBS! Läs manualen först !

13.2 SMA Connection Assist

SMA Connection Assist är ett program som inte behöver installeras utan kan köras direkt från t.ex. ett USB-minne.

Man kopplar ihop växelriktaren direkt med sin PC med en vanlig nätverkskabel.

Med hjälp av programmet kan ändra växelriktarens nätverksinställningar.

https://home.solarlog-web.se/favorite_dashboard_57.html?c

13.3 SMA Sunny Portal


Med Sunny Portal kan man i sin mobiltelefon eller dator se hur mycket el växelriktaren producerar/producerat.

Klicka här för att läsa mer om hur jag använder Sunny Portal






Bilden nedan visar Sunny Portal som den ser ut just nu, dvs "live".

13.4 Solar-log

Vi har anslutit växelriktaren och en Solar-Log 300 till vårt lokala LAN.

Solar-Log 300 kan därigenom kommunicera både med växelriktaren och Solar-Logs server.

Vad jag förstår kan Solar-Log 300 anslutas till alla välkända växelriktare.

Med Solar-log kan man ännu tydligare i sin mobiltelefon eller dator se hur mycket el växelriktaren producerar/producerat och dessutom styra förbrukare utgående från hur mycket solel som för tillfället är tillgänglig.

De röda och gröna fälten visar hushållets konsumtion av el.
Grönt betyder att konsumtionen är täckt av den egna elproduktionen.
De gula och gröna fälten visar den egna elproduktionen.

Klicka här för att läsa mer om hur jag använder Solar-log

14 Statistik

14.1 Elproduktion / prestanda

Månad

Uppmätt bruttoproduktion 2016 under månaden

Uppmätt bruttoproduktion 2017 under månaden

Beräknad bruttoproduktion enligt PVGIS

Uppmätt maxeffekt* 2016 under månaden

Uppmätt maxeffekt* 2017 under månaden

Januari

41 kWh

73 kWh

115 kWh

2,65 kW

2,59 kW

Februari

248 kWh

159 kWh

220 kWh

4,74 kW

3,82 kW

Mars

446 kWh

359 kWh

528 kWh

5,00 kW

4,67 kW

April

621 kWh

682 kWh

689 kWh

5,00 kW

4,97 kW

Maj

902 kWh

804 kWh

769 kWh

5,00 kW

4,99 kW

Juni

772 kWh

752 kWh

783 kWh

5,00 kW

4,99 KW

Juli

763 kWh

790 kWh

762 kWh

5,00 kW

5,00 kW

Augusti

659 kWh

594 kWh

638 kWh

4,99 kW

5,00 kW

September

514 kWh

390 kWh

482 kWh

4,97 kW

5,00 kW

Oktober

307 kWh

258 kWh

284 kWh

4,64 kW

4,55 kW

November

107 kWh

129 kWh

3,36 kW

December

44 kWh

57 kWh

2,26 kW

Summa

5426 kWh

5450 kWh

* Notera att växelriktaren automatiskt förhindrar högre effekt än 5000 W


Histogrammet nedan visar bruttoproduktionen (kWh) per dag.
Blå staplar för 2016.
Röda staplar för 2017.
Samtidigt får man en god uppfattning om hur vädret varit i Mölndal.

X-axeln visar dagens nummer på året.
1 = 1 jan, 32 = 1 feb, 61 = 1 mar, 92 = 1 apr, 122 = 1 maj, 153 = 1 jun, 183 = 1 jul, 214 = 1 aug, 245 = 1 sep, 275 = 1 okt, 306 = 1 nov, 336 = 1 dec


Histogrammet nedan visar den maximala effekten (kW) som registrerats per dag.
Blå staplar för 2016.
Röda staplar för 2017.
Gothia Solenergi har lämnat linjär effektgaranti på 25 år för Solar Frontiers solcellspaneler. D.v.s. efter 25 år så skall panelerna producera minst 80% av vad de gör som nya. 
Om jag orkar uppdatera histogrammet under några år kan det ge en indikation på om solpanelerna degraderar med tiden.
(Variationerna mellan 2016 och 2017 beror sannolikt på vädret.)

Simuleringar i all ära, men histogrammen nedan visar den genomsnittliga produktionen per månad hittills (jan 2016 - augusti 2017).
Det vänstra histogrammet visar kWh/mån och det högra visar procent av årsproduktionen per månad.

Dags- och månadsrekord:

Januari 2017-01-15
Dagsrekord: 8,7 kWh
( 1,59 kWh/kWp, 0,220 kWh/m2)

Januari 2017
Månadsrekord: 73 kWh
(13,43 kWh/kWp, 1,86 kWh/m2)

Februari 2017-02-22
Dagsrekord: 23,4 kWh
( 4,30 kWh/kWp, 0,595 kWh/m2)

Februari 2016
Månadsrekord: 248 kWh
(45,61 kWh/kWp, 6,31 kWh/m2)

Mars 2017-03-23
Dagsrekord: 31,0 kWh
( 5,70 kWh/kWp, 0,788 kWh/m2)

Mars 2016
Månadsrekord: 446 kWh
(81,95 kWh/kWp, 11.34 kWh/m2)

April 2016-04-22
Dagsrekord: 39.3 kWh
( 7,22 kWh/kWp, 0,999 kWh/m2)

April 2017
Månadsrekord: 682 kWh
(125,40 kWh/kWp, 17,36 kWh/m2)

Maj 2016-05-04
Dagsrekord: 41,2 kWh
( 7,58 kWh/kWp, 1,049 kWh/m2)

Maj 2016
Månadsrekord: 902 kWh
(165,86 kWh/kWp, 22,96 kWh/m2)

Juni 2016-06-05
Dagsrekord: 41,4 kWh
( 7,62 kWh/kWp, 1,054 kWh/m2)

Juni 2016
Månadsrekord: 772 kWh
(141,92 kWh/kWp, 19,65 kWh/m2)

Juli 2017-07-13
Dagsrekord: 39.1 kWh
( 7,11 kWh/kWp, 0,985 kWh/m2)

Juli 2017
Månadsrekord: 790 kWh
(145,29 kWh/kWp, 20,11 kWh/m2)

Augusti 2016-08-14
Dagsrekord: 35,8 kWh
( 6,57 kWh/kWp, 0,910 kWh/m2)

Augusti 2016
Månadsrekord: 659 kWh
(121,20 kWh/kWp, 16,78 kWh/m2)

September 2016-09-05
Dagsrekord: 33,6 kWh
( 6,18 kWh/kWp, 0,855 kWh/m2)

September 2016
Månadsrekord: 514 kWh
(94,55 kWh/kWp, 13,09 kWh/m2)

Oktober 2016-10-06
Dagsrekord: 26,0 kWh
( 4,78 kWh/kWp, 0,661 kWh/m2)

Oktober 2016
Månadsrekord: 307 kWh
(56,48 kWh/kWp, 7,82 kWh/m2)

November 2017-11-02
Dagsrekord: 14,6 kWh
( 2.68 kWh/kWp, 0,372 kWh/m2)

November 2016
Månadsrekord: 107 kWh
(19,74 kWh/kWp, 2,73 kWh/m2)

December 2016-12-02
Dagsrekord: 6,4 kWh
( 1,17 kWh/kWp, 0,162 kWh/m2)

December 2016
Månadsrekord: 43,88 kWh
(8,07 kWh/kWp, 1,12 kWh/m2)


14.2 Elförbrukning

Sedan 2011 har jag bokfört elförbrukningen per dygn.

De två diagrammen nedan visar vår bruttoelförbrukning och nettoelförbrukning
Observera att fram till och med 2015 är brutto och netto samma sak.
Från och med 1 mars 2017 har bruttoförbrukningen på årsbasis fått en egen (grön) kurva.


Svart kurva visar nettoförbrukningen per dygn
Orange kurva visar löpande genomsnittet för nettoförbrukningen per vecka
Röd kurva visar löpande genomsnittet nettoförbrukningen per månad
Blå kurva visar löpande genomsnittet nettoförbrukningen per år
Grön kurva visar löpande genomsnittet för bruttoförbrukningen per år
(Den gröna kurvan startar 1 mars 2017)

Kommentar:
Ingen vinter är den andra lik. Januari 2016 var kallare än januari 2015. Vi har tidigare haft ca 20°C inomhus, men vintern 2015-2016 höjde vi till ca 21°C. ändå syns en tydlig sänkning av elförbrukningen efter installationen av solel.
Notera att från och med april 2016 är nettoförbrukningen upprepade gånger under noll, dvs vi producerar mer el än vi förbrukar..

15 Försäkringar

Sannolikheten att jag skulle behöva utnyttja en skadeförsäkring för min solelanläggning är mycket liten. Risken att åskan skulle slå ner i just mitt tak är mikroskopisk. Men jag har ju en helförsäkring på mitt hus och då vill jag att solelanläggningen skall vara inkluderad.

Enligt mitt försäkringsbolag, If, behandlas solceller och solfångare lika.
Det innebär att ingen avskrivning görs de två första åren. Därefter skrivs 10% av per år.

Uppenbarligen har man mycket begränsad kunskap om vad solceller och solfångare är.
Jag har påpekat orimligheten i detta med tanke på att både en solcellsanläggning och en solfångaranläggning mycket väl kan hålla i mer än 50 år.

Man kan också göra en jämförelse med ”Elinstallationer” där ingen avskrivning görs de 25 första åren och därefter endast med 5% per år.

If säger att man måste samla mer statistik innan man vågar ändra sina villkor.

Kontakta mig om Du hittat något försäkringsbolag med bättre villkor!
Uppgiften gällde Försäkringsbolag
(Länkar till villkor)
År utan avskrivning Därefter avskrivning per år Kontaktuppgifter
2017-04-04 Dina försäkringar 2 10% 031-35 35 000
2017-04-04 Folksam 2 10% 0771-950 950
2017-04-05 ICA Försäkring. 2 10% 033-47 47 90
forsakring@ica.se
2017-04-03 If Skadeförsäkringar. 2 10% 0771-655 655
2017-04-04 Länsförsäkringar 2 10% 031-63 80 00
2017-04-04 Moderna försäkringar
(Solceller räknas som solfångare enligt skadeavdelningen.)
2 10% 0200-25 92 59
2017-04-04 Trygg-Hansa 5 8% 0771-11 11 10
2017-04-05 Vardia 5 8% 08-50 11 21 50
Kontakta gärna Ditt försäkringsbolag och påtala problemet så får vi alla förhoppningsvis bättre villkor.

Se även Bengts nya villablogg.

16 Underhåll

Så här såg panelerna ut en dag i maj.
Helt täckta av björkpollen.

Noterade att anläggningens effekt sjönk något, men jag brydde mig inte om att spola bort beläggningen – det fick nästa regn göra.

I slutet av maj 2016 fick vi besök av ett tämligen stort flygfä.



Jag tar tacksamt emot tips på hur man förhindrar att fåglar landar på solpanelkanten.



17 Lagring av energi

17.1 Batterier

Ur ett privatekonomiskt perspektiv är jag tveksam om det lönar sig att själv lagra överskottsenergi från solelanläggningen i batterier.

Han lagrar sin solenergi i källaren

Reklam från e-on: Använd din egensolel när du vill med vårt nya lagringsbatteri

Reklam från skånska energi: Energiaktuellt - nu kan man lagra energi

Regeringen främjar lagring av egenproducerad el

17.2 Varmvatten

Om man har en ackumulatortank för varmvatten kan man använda överskottselen för att värma vattnet.
Det blir dock lite problematiskt om tanken också är kopplad till solfångare. Då minskar verkningsgraden för solfångarna eftersom solfångarna ger mer energi desto större temperaturskillnaden är mellan solfångarna och vattnet i ackumulatortanken.

17.3 Nödenergi / Off Grid

Av bland annat säkerhetsskäl ger vanliga solelanläggningar som är uppkopplade mot elnätet ingen ström vid elavbrott.

För att inte bli helt ställd vid strömavbrott underhållsladdar jag kontinuerligt ett vanligt bilbatteri på ett väl ventillerat ställe.

Observera att det bildas vätgas då batteriet laddas. För att undvika explosionsrisk har jag ställt batteriet nära en utsugsventil i taket i tvättstugan.

Den svarta dosan som hänger till höger bryter strömmen från batteriet om batterispänningen skulle bli så låg (11V) att batteriet skulle kunna ta skada.

Därmed kan jag vid strömavbrott strömförsörja modem och router för mina fasta telefoner och datorer samt ladda mina mobiltelefoner och LED-ficklampor.
A = 3 st 12 V uttag kopplade till batteriet ovan.
B = Fibermodemet
C = Routern

Länkar i ämnet:
Modern Survival blog, Preparedness for life
The Four Essentials Of Off Grid Solar


18 Smart energi

Om man räknar med skattesubventionen så får jag idag minst lika bra betalt för den överskottsel jag säljer som det kostar mig att köpa ström.
Ur privatekonomisk synpunkt spelar det därför inte någon roll vilken tid på dygnet som jag förbrukar ström. I framtiden kan dock läget bli ett annat.
Jag provade därför om jag kunde styra min diskmaskin så att den gick igång bara då solen lyste.

Med hjälp av en "smart-plug" från Belkin och min Solar-Log var detta möjligt.

Notera att för att styra vilka apparater som får vara igång endast då det finns ett överskott på el från den egna solelanläggningen kräver att man har en extra elmätare.
Se avsnitt 9.2 AC ovan.

Klicka här för att se hur jag gjorde.

19 Utbildning och mer information

En seriös leverantör värdesätter en kunnig kund.

Och är Du dessutom lite händig kan Du ofta få ner priset genom att göra delar av arbetet själv.

Om Du vill få mer kunskap om solel kan Du t.ex. deltaga i en studiecirkel.

Vuxenskolan i Mölndal anordnar studiecirkeln "Egen el från solceller" med start 8 mars 2017, 18:oo-21:oo, 3 tillfällen.
F U L L T E C K N A D

Välkomna till studiecirkeln för dig som är villaägare, lantbrukare eller företagare och som vill skaffa en optimal solcellsanläggning utefter dina förutsättningar. Studiecirkeln är uppdelad i en teoretisk del och en praktisk del.

Vi kommer att gå igenom solcellssystemets funktion, ekonomi samt planering av den egna anläggningen med hjälp av checklistor.
Under teoridelen görs även en dimensionering av varje deltagares solcellsanläggning.
I den praktiska delen går vi igenom hur anläggningen monteras, kopplas samman och driftsätts. Här får vi prova på montering av solcellsmoduler på olika typer av taktäckningsmaterial som exempelvis tegel, plåt och papp med flera.

Målet är att deltagare som vill, själva ska kunna montera den egna solcellsanläggningen på ett professionellt sätt.

Plats: Gothia Solenergi, Argongatan 4, Mölndal www.gothiasolenergi.se.
Anmälan och mer info: www.sv.se/molndal tel 031-87 47 46
Kontaktperson: malena.eklund@sv.se

Mölndals stad (liksom de flesta andra kommuner) erbjuder kostnadsfri energi- och klimatrådgivning, bl a när det gäller solel.

I Mölndal kan Du kontakta:
Ragnar Uppström
Energi- och klimatrådgivare
Stadsledningsförvaltningen
031-315 13 30
ragnar.uppstrom@molndal.se

Har Du inte redan gjort det så rekommenderar jag även ett besök på Bengts nya villablogg samt
Göran Edvardssons "Visningshuset i Mölndal".
Göran Edvardsson och hans bror Christer Edvardsson är verkliga pionjärer när det gäller att utnyttja solen som energikälla.

På webben finns dessutom ett antal fora i ämnet.
t.ex. bengtsvillablogg.info/forums/ samt
Solcellforum och facebook

Böcker:
Johan Ehrenberg "Johans lilla egen el-bok" finns att köpa på
Bokus
Boken är mycket informativ och kräver ringa förkunskaper.

Solrevolution - Naturskyddsföreningens årsbok 2015 finns att köpa på naturskyddsforeningen.se

20 Forskning

Det förekommer givetvis en mängd forskning kring solel.

Forskningsprojektet Småskalig solel i byggnader - kraft för förändring i energisystem och vardagliv som är finansierat av Energimyndigheten kommer sannolikt att använda sig av statistik från bl.a. min solelanläggning.

Bilden nedan visar mitt bidrag i skrivande stund.
Skall bli mycket intressant att se vad man kommer fram till.

21 Terminologi / Ordlista

Se även Svensk Energis Energilexikon.

Balansansvarig

Enligt Svensk Energi:
"Balansansvarig är det elhandelsföretag som har ingått avtal om balansansvar med Svenska Kraftnät. Det innebär affärsmässigt och planeringsmässigt ansvar för att balans råder mellan tillförsel och uttag av el. Det innefattar för det första egen produktion och förbrukning, samt egna ingångna avtal om köp och försäljning av el. För det andra omfattas produktion, förbrukning och avtal om köp och försäljning, som balansansvarig kan ha åtagit sig för tredje parts räkning."

BIPV

Building-Integrated PhotoVoltaics = Byggnadsintegrerade solceller

CIGS cell
CI(G)S cell
CIS cell

Copper indium gallium selenide solar cell
(En typ av tunnfilmscell)
Impp, Impp , Maximum power point current Strömstyrkan då solcellen ger högst effekt
Isc, Isc , Short circuit current Högsta strömstyrkan då solcellen är kortsluten
LSC Luminescent Solar Concentrator
WikipediA
Mikroproducent Skatteverkets definition 2017-01-25:
"... När du producerar egen förnybar el i liten skala kallas du för en mikroproducent av förnybar el. Med förnybar el menas främst el som du framställer från sol, vind och vatten.
Din mikroproduktionsanläggning ska ha samma anslutningspunkt som ditt uttagsabonnemang...."
O&M, Operation and maintenance Drift och underhåll
Pmax, Pmax , Maximum power Solcellens högsta effekt
PV cell Photovoltaic cell = solcell som omvandlar solstrålningen direkt till elektricitet
Solfångare Avser vanligtvis panel som tar tillvara solens värme.
Solpanel Avser vanligtvis panel som omvandlar solenergi direkt till elektricitet
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Borås
Starkströmsanläggning En elektrisk anläggning för sådan spänning, strömstyrka eller frekvens som kan vara farlig för människor eller egendom (Svensk författningssamling 2016:732)
Swansons lag Två definitioner:

a) Kostnaden för solceller halveras vart tionde år.

b) Priset på solceller tenderar att falla med 20% för varje fördubbling av tillverkningskapaciteten.

Se även Wikipedia

TBD To be defined, dvs här kommer det att tillfogas information
TLSC Transparent Luminescent Solar Concentrator
Länk 1
Länk 2
Länk 3
Vmpp, Vmpp , Maximum power-point voltage Spänningen då solcellen ger högst effekt
Voc, Voc , Open circuit voltage Solpanelens maximala spänning då den ej är ansluten
Wmpp, Wmpp , Maximum power-point Watts

Solcellens högsta effekt




Denna sida har besökts gånger sedan 2016-03-01
Svenska sökord: Sverige, solprojekt, växelriktare, installera solceller villa steg för steg, skaffa solpaneler, hur man installerar solel, vad kostar solceller, montera solceller solcellspaket, uppföljning ett år med solceller, producera egen el från solen på ditt hus och sälja överskottet, solenergi, Engelska sökord: Sweden, solar project, inverter, thin film, smart energy, Tyska sökord: Schweden, Solarprojekte, Wechselrichter, Franska sökord: Suède, projets solaires, onduleur solaire, Italienska sökord: Svezia, progetti solari, inverter solare, Spanska sökord: Suecia, proyectos de energía solar, inversor solar, Portugisiska sökord: Suécia, projetos de energia solar, inversor solar, Holländska sökord: Zweden, zonne-energie projecten, omvormer, zonnecellen, Danska sökord: sol-projekter, solinverter, Norska sökord: solenergi prosjekter, vekselrettere, Isländska sökord: Svíþjóð, sól Verkefnin, inverter, Finska sökord: Ruotsi, aurinko hankkeita, Japanska sökord: スウェーデン, ソーラープロジェクト, ソーラーインバータ, 太陽, 光起電ソーラーパネル,