Detta är en bilaga till Mitt solcellsprojekt


2.6 Simulering med hjälp av Solelekonomi 1.0

Rapporten Elforsk rapport 10:10 Beräkningsmodell för ekonomisk optimering av solelanläggningar ger bakgrund och mer information om programmets tillkomst och användning.
Programmet kunde först köras direkt på webben men släpptes sedan för nedladdning 2016-04-25.

Ladda ner Solelekonomi 1.0.
Det består av en programfil "Solelekonomi.jar" samt en programkatalog "lib".
Lägg dessa på ett lämpligt ställe i datorn.

Pröva att dubbelklicka på "Solelekonomi.jar". Då skall programmet dyka upp.

(Om det inte gör det behöver Du sannolikt installera Java på Din dator.)

Klicka på fönstret så startar programmet.

Nu startar programmet och två fönster öppnas.
Flytta fönstren så att Du kan se båda två samtidigt.

Det ena fönstret innehåller hjälpinformation som kan vara bra att se samtidigt som Du använder simuleringsprogrammet.

Under fliken "Plats och orientering" väljer Du

1) Din närmaste stad.
(I mitt fall Göteborg)
2) Takets väderstreck (asimut) där 0º motsvarar söder.
(I mitt fall -9º)
3) Takets lutning där 0º motsvarar ett horisontellt tak.
(I mitt fall 27º)

Under fliken "Systemkomponenter" väljer Du

1) Hur stor yta en var och en av solpanelerna har.
(I mitt fall 1.228m²)
2) Solpanelernas toppeffekt.
(I mitt fall 170Wmpp)
3) Hur många solpaneler Du har.
(I mitt fall 32st)
4) Utöver reflektionsförluster som modelleras implicit kan övriga cell- förluster anges. Ett rimligt värde på 10 % är förinställt. (Detta har jag ingen åsikt om)
5) Växelriktaren definieras genom en konstant verkningsgrad. Ett rimligt värde på 90 % är förinställt, men min SMA-växelriktare har högre verkningsgrad.
(I mitt fall minst 95%)

Under fliken Elanvändning kan en av fyra olika fördefinierade profiler väljas, typiska för olika typer av byggnader.
För att anpassa profilerna kan de skalas upp eller ned med hjälp av en skalfaktor. Den resulterande årliga elanvändningen räknas ut och visas nedanför.

Pröva olika skalfaktorer till dess Du får en årlig elanvändning som stämmer med Din verkliga elanvändning.

Klicka på knappen "Välj" för att acceptera den aktuella profilen.



Nu är det dags att klicka på "Kör simulering".


Prognos: 5100 kWh/år
(vilket är 6% lägre än utfallet 2016-01-08—2017-01-07 5437kWh) 		När simuleringen har körts visas ett resultatfönster. Överst i detta sammanfattas de parametrar som valts för att definiera systemet. Nedanför finns två flikar:
- En som visar resulterande elproduktion, hur den används och utbytet med elnätet, och
- En flik där en ekonomisk utvärdering kan göras.

Under fliken "Elproduktion och elanvändning" ser Du:
- Instrålning [kWh/m²]. Instrålningen mot solcellsmodulernas lutande plan.
- Från panel [kWh]. Elproduktionen från panelerna (efter cellförluster men före växelriktare).
- Från växelriktare [kWh]. Elproduktion efter förluster i växelriktare.
- Elanvändning [kWh]. Elanvändningen enligt vald profil.
- Sparad köpt el [kWh]. Den elanvändning som täcks av solelproduktionen.
- Från elnätet [kWh]. Den del av elanvändningen som inte täcks av solelproduktionen och måste köpas från elnätet.
- Till elnätet [kWh]. Det överskott som produceras av solcellerna och som levereras till elnätet.


OBS! Bilden ovan visar resultatet då jag satt in de värden
jag tror är mest realistiska mars 2017.
Modulkostnad per styck: 2700 kr/st (tunnfilm)
Växelriktare: 22000 kr
Övriga kostnader (monteringsdetaljer samt arbetskostnader
inklusive elektrikern): 30000 kr
Underhåll: 0 kr per år
Investeringsstöd: 20%
Säljpris för el inklusive skatteavdrag: 1,30 kr/kWh
Köppris för el inklusive rörlig nätkostnad: 0,95 kr/kWh
Låneränta eller förlorad ränta om vi inte behövde låna: 0,65%
Anläggningens livslängd: 30 år
Debiteringsalternativ: Utan nettodebitering

Resultatet visar i mitt fall ett årligt produktionsvärde på
5682 kr samt en årlig utgift på 4074 kr under antagandet
att anläggningen skrivs av på 30 år.

Tänk på att vi inte vet något om framtiden. Pröva olika värden och se hur det påverkar resultatet.
Prova speciellt att höja priset köpt el !!!
Ha även i åtanke att husets värde sannolikt stiger med ett högre belopp än vad anskaffningen av anläggningen kostar.

Se äve avsnitt 3 Ekonomi nedan.

Under fliken "Ekonomisk utvärdering" kan en ekonomisk analys av det simulerade systemet göras. Ett antal parametrar kan ställas in och används för att direkt räkna ut den ekonomiska lönsamheten hos systemet.
Resultatet ser Du längst ner i fönstret.

Modulkostnad:
Kostnaden per modul. Ett rimligt värde är fördefinierat baserat på toppeffekten. (I mitt fall anser programmet att 5100 kr är rimligt. Det tycker inte jag. Under bilden till vänster ser Du de värden jag anser rimliga.)

Växelriktarkostnad:
Växelriktarens kostnad. Ett rimligt värde är fördefinierat baserat på toppeffekten. (I mitt fall anser programmet att 27000 kr är rimligt. Det tycker inte jag. Under bilden till vänster ser Du de värden jag anser rimliga.)

Övriga kostnader:
Kan till exempel gälla installationskostnader.

Underhåll:
Definieras som en löpande kostnad per år.

Investeringsstöd:
Anges som en procentsats av investeringskostnaden.

Säljpris för el:
Det pris som ges för överskottsproduktionen. Ett rimligt värde motsvarande marknadsspotpris för el är fördefinierat.

Köppris för el:
Det värde som den solel får som matchar elanvändningen. Ett rimligt värde motsvarande köppris för en hushållskund är fördefinierat.

Ränta och livslängd:
Rimliga parametrar för ett lån över systemets livslängd är definierade men kan ändras vid behov.

Debiteringsalternativ:
Här kan man välja nettodebitering med månadsvis eller årsvis avräkning.

Längst ned i fönstret visas total investeringskostnad och det resulterande produktionsvärdet per volym producerad el. Den årliga utgiften enligt den valda investeringen kan jämföras med värdet för den årligen producerade solelen. Om de är lika stora går systemet jämnt upp. Om produktionsvärdet överstiger utgiften går systemet med vinst och tvärtom.

Se äve avsnitt 3 Ekonomi nedan.